Fleninge

Fleninge, by och socken nordost om Helsingborg som ursprungligen till övervägande del bestod av sankmarker. Den första bebyggelsen från medeltiden anlades därför på de högsta partierna. Under 18- och 1900-talen utdikades området och idag finns nästan bara ett vattendrag kvar, ”Flöjen”, som minner om de forna våtmarkerna. Kyrkbyn har troligen sitt ursprung i 1100-talet och är därmed samtida med de äldsta delarna i den nuvarande kyrkan, som förändrades och byggdes till i olika omgångar under 1800-talet. Se Fleninge kyrka. Kyrkbyn låg invid två viktiga transportleder med Fleninge gästgivaregård stategiskt placerad i korsningen mellan landsvägen från Helsingborg och norrut och landsvägen österut inåt landet. Byn kom emellertid att förlora mycket i betydelse i samband med enskiftet, då de flesta av gårdarna flyttades från bykärnan.

När sedan järnvägen drogs genom grannbyn Ödåkra och inte genom Fleninge stagnerade byn ytterligare och när de för byn så viktiga landsvägarna på 1960-talet ersattes av motorvägarna längre inåt landet, försvann också den förr så livgivande genomfartstrafiken. Trots detta har både gästgiveriet och Fleninge motell, sveriges första, överlevt om än med helt andra förutsättningar. Stora delar av kulturlandskapets mönster finns dock kvar sedan enskiftet. De relativt många och för denna del av landskapet karaktäristiska ensamgårdarna ligger i flera fall kvar i sina gamla lägen. Bortsett från fynd på en sandrygg vid Mossagården i den södra delen av socknen, som tyder på att här också funnits en stenåldersboplats, finns inga kända fasta fornlämningar i socknen. Invånarantalet den 31 dec 2005 var 198.

I kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton och föremål från Fleninge: [[1]]

På Riksantikvarieämbetets söksida “Fornsök” hittar du information om arkeologiska fynd i trakten: [[2]]

Läs mera: Mårten Sjöbeck, “Vegetation och bebyggelsehistoria i Allerum, Fleninge och Kropps socknar”, Kring Kärnan 1 (1939); B.A. Andersson, “Fleninge under försvenskningstid”, Kullabygd 44 (1971); “Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun”, Helsingborgs museum (1991), se också Helsingborgs Historia Del III:2, VI:2, VIII:1 [[3]], VIII:2.