Fleninge gästgivaregård

Fleninge gästgivaregård, med läge i korsningen mellan den gamla betydelsefulla nord-sydgående vägen från Helsingborg (gamla ”rikstvåan”) och den öst-västgående vägen som leder till Skånes inland. Gästgivaregården har sitt ursprung i 1600-talet då gästgiveri och skjutsställen inrättades på skilda håll. Dokument visar att år 1660 hade gästgivaren Lorens Rottenberg fått hjälp av bönder i Fleninge att bygga upp den gästgivaregård som blivit hårt åtgången vid de upprepade krigen. Den byggnad som står här i dag byggdes 1810. Gästgiveriet hade tidigare varit lokaliserat till andra fastigheter i kyrkbyn. Huvudbyggnaden ger fortfarande intryck av tidigt 1800-tal med valmat, brutet tak och höga fönster. Huvudbyggnaden präglas också av dess nästan våningshöga gråstenssockel och den branta trappan upp till bottenvåningen.

Verksamheten har tidvis legat nere från slutet av 1900-talet beroende på att Fleninge genom nya vägsträckningar väsentligen förlorat sin betydelse som genomfartsled. Till Fleninge gästgivaregårds historia får också räknas att den kände industrimannen och politikern i Hbg, konsul Petter Olsson föddes här år 1830 som son till den dåvarande gästgivaren. SG

Ryttarprov på Fleninge Gästis – – – Då på sin tid Fleninge var inmönstringsplats för kringliggande ryttarförband, bestod bl.a. dåtidens ryttarprov i att husaren red upp för den branta stentrappan in i förstugan. Här voltade han hästen, varefter den ryggades ner samma väg. Den detta prov bestod utan ”tabourage” som det skrivits, belönades med en extra stor sup ur gästgifwarens egen tunna – som troligen var av bättre slag än det som gratis utskänktes på den tiden som måltidsdryck. Märken av sådana bravader finnas alltjämt efter hästarnas hovar och hästskosöm att beskåda i förstugans vackra gamla stengolv. – – – Martin G.A. Waller, ”Gästgiware No. 28”, Minnen från Hbg och dess skola 29 (1962)