Epidemisjukhuset

Epidemisjukhus, ett första epidemisjukhus med plats för 16 patienter uppfördes 1874 på initiativ av stadsläkaren Joachim Fredrik Fritz Netzler på tomten nordväst om korsningen Furutorpsgatan/ Rönnowsgatan (där senare Gummifabriken/ Tretorns kontorsbyggnad uppfördes). Sjukhuset uppfördes ”af Byggmästaren Jönsson, som wid hållen entreprenadauktion …gjort det lägsta anbudet å 11.899 rdr rmt…”. Sjukhuset tillbyggdes 1882 och utvidgades ytterligare under åren 1904–05, varvid de s.k. Döckerska barackerna uppfördes (allmänt kallade Dödens baracker). I samband med att ett nytt epidemisjukhus togs i bruk 1915 intill Pålsjö skog upphörde verksamheten på Söder. Gummifabriken övertog barackerna, som flyttades längre söderut, där de tidvis användes vid svårare epidemier, som spanska sjukan men framför allt som nödbostäder.
På tomten för det gamla epidemisjukhuset uppförde Gummifabriken 1916 den ännu kvarstående kontorsbyggnaden, ritad av Ola Anderson (se även arkitektur och arkitekter). År 1910 uppfördes Raus epidemisjukhus på Råå. Det kom sedan att användas omväxlande som skola, återigen epidemisjukhus, barnhem och därefter skoldaghem. Byggnaden finns kvar vid Starkoddersgatan 8 och användes av Montessoriskolan Kärnhuset. Det nya epidemisjukhuset nordost om Pålsjö skog uppfördes 1914 efter ritningar av Alfred Hellerström till en kostnad av 385 000 kr. Det togs i bruk 1915 och användes till 1980 då byggnaderna revs, varefter nuvarande Pålsjöhemmet uppfördes som vårdboende för äldre och där bredvid en anläggning för psykiskt sjuka. KEA