Eneborg

Eneborg. Villa Eneborgs huvudgård till landeriet försvann i samband med att området bebyggdes med bostadshus

Eneborg, bostadsområde mellan Wieselgrensgatan, Södra Stenbocksgatan och Eneborgs plats. Namnet härleds till ”Ehnboms hus” på 1790-talet efter kyrkoinspektor Andreas Johan Ehnbom. De första bostadshusen uppfördes i slutet av 1800-talet utmed den då nyanlagda Wieselgrensgatan. Större delen av det nuvarande tättbebyggda bostadsområdet bestod då av fäladsmarker, vilka efter hand delvis förvandlades till kolonilotter för enskilda familjer boende i de södra stadsdelarna. Ett flertal hyresfastigheter byggdes under 1930–50-talen. Eneborg hade år 2010 3 895 invånare.

Eneborg. Villa Eneborgs huvudgård till landeriet försvann i samband med att området bebyggdes med bostadshus
Eneborg. Villa Eneborgs huvudgård till landeriet försvann i samband med att området bebyggdes med bostadshus

Bostadsområdet har fått namn efter lantegendomen (landeriet) med detta namn, som var belägen öster om nuvarande Sjöcronaplatsen. Det senare namnet anknyter till egendomens mest kände ägare, översten Aron Cornelius Siöcrona (1830–99) (se även Siöcrona (släkten)). Gårdens föregångare kallades Backagården och bestod av ett envåningshus med halmtak. Eneborgss huvudbyggnad, som under en följd av år var folkskoleinspektör Arvid Gierows bostad och folkskolornas expedition, revs i januari 1957 och lämnade plats för nuvarande hyreshus. Författaren Karl Ragnar Gierow hade sitt barndomshem i den anrika Eneborgsvillan. Ett knappt stenkast därifrån, i Wieselgrensgatan 8 b, bodde från 1907 till 1918 redak-tionssekreteraren och Fridadiktaren Birger Sjöberg. En sentida skribent med anknytning till området är HD-kåsören Kenny Lindquist som rapporterar om nutida skeenden från sin utsiktspunkt i vad han kallar ”sekelskifteshuset” i hörnet av Wieselgrensgatan och Bjäregatan.
Eneborgs plats anlades 1941–44 och bestod ursprungligen av en stor plaskdamm och en lekplats för barn. Eneborgs plats fick en välbehövlig upprustning i början på 2000-talet och erbjuder nu en liten grönskande oas bland de massiva byggnadskomplexen på ömse sidor om den trafikintensiva Södra Stenbocksgatan. I Övre Eneborgsvägens förlängning mellan Bjäregatan och Stenbocksgatan uppfördes på 1940-talet bland annat ett antal bostadshus som genom sin avvikande fasadfärg i folkmun kom att kallas ”Gula kliniken”, alluderande på en då aktuell filmtitel, men också på att ett påfallande stort antal sjuksköterskor flyttat in här.

Läs mera: Karl Erik Olsson (Ander), ”Det gamla Helsingborg – och det nya – som kameran räddat”, Del X, om Backagården och andra Eneborgshus (1990).