Drottninghögen

Drottninghögen är namnet på en numera borttagen gravhög som låg mellan Drottninghögsvägen och Rökullagatan, invid Drottninghögsgården. Militärhistorikern Artur Stille skriver år 1910, i artikeln om Slaget vid Helsingborg år 1710: ”Från Berga gick på höger hand en mindre väg till Filborna by. Följde man denna väg, fick man snart på höger hand Rökilla och strax efter på vänster hand ett kärr eller torfmosse, Drottninghögkärret; i våra dagar är det torrlagdt och delvis bevuxet med låg barrskog.” Drottninghögen omnämns även i Elias Follins postumt publicerade Helsingborgs Historia, skriven före 1819. Han skriver att det funnits en ättehög kallad Drottninghögen ett stycke från Filborna by. År 1899 skriver krigsantikvarien Johan Petrelli att ättehögen är bortgrävd. En närmare lokalisering är möjlig med hjälp av äldre kartor. Vägen mellan Berga och byn Filborna finns återgiven på flera äldre kartor från 1700-talet och början av 1800-talet. Vägen löper från ett höglänt område i nordväst (idag området mellan Berga kasern till Drottninghögsvägen) på en mindre höjdrygg mot Filborna i sydost. På kartorna markeras Rökilla ut i söder (höger i Stilles beskrivning), liksom en nordväst-sydostligt orienterad våtmark i norr (vänster i Stilles beskrivning). Våtmarken (idag Gubbaparken) bör motsvara det som Stille benämner som Drottninghögskärret.

På Skånska rekognoseringskartan från 1809 avbildas tre gravhögar på det höglänta området vid Berga. Den östra av dessa återfinns invid vägen ett kort stycke från våtmarkens norra spets. Det är denna gravhög som var Drottninghögen. Platsen för gravhögen finns i området vid Drottninghögsgårdens kvarstående bostadshus och de norra delarna av Rökullagatans parkeringsplats. Det finns inga kända fynd eller uppgifter om gravhögen. Placeringen i landskapet, på ett dominant höjdläge överblickande både Rökilla i söder (den röda källan) och våtmarken i öster, är karakteristiskt för monumentala förhistoriska gravar. I Skåne anläggs gravhögar vanligtvis under bronsålder (1800-500 f.kr.). En arkeologisk utgrävning har gjorts i den näraliggande Fredriksdalshögen som visade på dateringar till yngre bronsålder (1100-500 f.kr.) Namntraditionen, att en drottning skulle ha varit begravd i högen, saknar dokumenterad bakgrund. Motsvarande namntraditioner finns i andra delar av Skandinavien. I dessa fall förekommer flera grupper av gravhögar, där de större monumenten benämns Kungshögar och de något mindre Drottninghögar. Möjligen har namntraditionen uppkommit i förhållande till de större gravhögar som låg på andra sidan landsvägen vid Berga kasern. De större monumenten kan ha kallats Kungshögarna och den något mindre Drottninghögen. Namntraditionen har levt kvar genom att en av gårdarna i Filborna by flyttades till platsen vid gravhögen år 1821 och därför kallades för Drottningshögsgården. Bostadsområdet Drottninghög har därefter tagit över namnet.

Referenser Follin, Elias 1851. Helsingborgs historia. Uppsala. Fransson, Torgny & Fredriksson, Jan 1992. Hasslarp – Filborna. Två byar i Helsingborg. Från jordbruk till industrisamhälle. Helsingborgs museum. Mårtensson, Torsten 1925. Fasta fornlämningar inom Helsingborgs stads område. Helsingborgs historia del 1. Bååth, L.M. Helsingborg. Segergren, Göran 1989. Porträtt av Drottninghög – En stadsdel i Helsingborg. Helsingborg. Stille, Artur 1910. Slaget vid Helsingborg. Magnus Stenbock. Minnesskrift. Bring, Samuel E. (red). Stockholm. Thomasson, Joakim 2003. Drottninghög och Dalhem – platser att vara stolt över. Kulturförvaltningen Helsingborg.