Drottninghög

Drottninghög, stadsdel gränsande till Vasatorpsvägen och stadsdelen Fredriksdal i söder samt Dalhemsområdet i nordöst. Bostadsområdet byggdes under åren 1966 till 1969. Arkitekter var Jan Erik Lund och Sören Nielsen vid konsultfirman Kjessler och Mannerstråle på uppdrag av AB Helsingborgshem. Byggmästare var Harald Bengtsson vid AB Göran Bengtsson. Drottninghög utformades som en grannskapsenhet. Det var en form av stadsplanering som där stadsdelarna utformades som egna lokalsamhällen. I området kunde de boende uträtta dagliga ärenden i affärer, bank, post, apotek, bibliotek, frisör, skola, kyrka, etc. lokaliserade till ett centrum. Redan år 1967 fanns här två snabbköp. Året efter inrättades här stadens största fritidsgård i den västra delen av centrat och en barnstuga med plats för 85 barn (numera riven förskola som låg vid vändplatsen på Grönkullagatan). En vandringskyrka av trä monterades upp år 1969. År 1969 var samtliga av de då 1136 (idag 1114 st) lägenheterna uthyrda. Meningen med områdets utformning var att skapa förutsättningar för identitet och gemenskap mellan de boende. När Drottninghög planerades och byggdes var det stor bostadsbrist och trångboddhet i Helsingborg. Stora delar av bostadsbeståndet hade låg standard. Samtidigt genomfördes storskaliga rivningar av äldre bebyggelse i de södra delarna av staden. Drottninghög var en del av ett nationellt program som gick ut på att lösa bostadsbristen och höja boendestandarden. Målsättningen var att bygga 1 miljon bostäder på tio år, därför kallades de områden som byggdes för miljonprogramsområden. Drottninghög är Helsingborgs första miljonprogramsområde.

Bostadsområdet Drottninghög växte fram intill Berga, som vi tiden var ett levande litet samhälle och förort till Helsingborg. Berga kasern stod klar år 1912 (läggs ner 1952 och blev då fängelse). Då fanns gathusbebyggelse längs med Drottninghögsvägen och Ängelholmsvägen – främst i korsningen mellan dessa båda gator. Kjellstorps barnhem hade nästan femtio år tidigare, år 1863, startat sin verksamhet. År 1888 etablerades Kjellstorps sjukhem (Kjellstorps gård var ytterligare en gård som flyttats från Filborna bytomt i samband med enskiftet). Berga skola, som är riven, byggdes år 1890. Utbyggnaden av Berga fortsatte under de följande årtiondena. Bebyggelsen förtätades. På 1920-talet etablerades villabebyggelse längs med Kjällstorps- Skvadrons- och Artillerigatorna. Längs med Drottninghögsvägen, dåvarande Rökullagatan och Lantvärnsgatorna byggdes hus. Berga livsmedelsaffär etablerades vid Kjällstorpsgatan redan år 1904 (idag gatuköket Camillas). Vid Gubbaparken fanns ett Godtemplarhus. På 1930-talet fanns det bland annat café (Café Ventorp) och ett flerfamiljshus (Vita Huset). Ett mejeri etablerades år 1930. I slutet av 1950-talet anlades Kollebergagatan med intilliggande villabebyggelse. Redan i slutet på 1930-talet fanns långt framskridna planer på att anlägga egnahemsbebyggelse i det område som var fruktodling. Planerna förverkligads inte, det var först med att det nuvarande bostadsområdet Drottninghög som området bebyggdes. Enligt 1937- och 1943 års kartor över Helsingborg skulle Kjällstorpsgatan och Rökullagatan fortsätta söderut parallellt med Ängelholmsvägen. Lantvärnsgatan hade en sv-no orientering. De två andra gatorna hade namnen Kavallerigatan och Regementsgatan.

Föreningslivet växte med samhället. Berga intresseförening, som var en sammanslutning för villaägarna på Berga, startade år 1937. Föreningen Bergania AIF, som organiserade brottning och fotboll, startade 1933. Helsingborgs brottarklubb var knuten till regementet. År 1949 bildades IK Bergandy, som fortfarande bedriver fotbollsverksamhet i området. I Gubbaparken etablerades en dansbana av Berga-Filborna intresseförening. Publikrekordet är från 1950-talet, då parken kallades Sommarlust, då den italienske sångaren Robertino lockade fler ån 8 000 nyfikna besökare. Även näringsverksamheten utvecklades. Den mest iögonfallande industrin bredvid Drottninghögs fruktodling, var Helsingborgs Cinders- & Kalkfabriks AB. På 1940-talet var den stora grustäkten mer än 18 m djup och vattenfylld. Området användes även till rekreation. I folkmun kallades exempelvis grusgraven för Berga havsbad. På vintrarna anordnades bandymatcher och isracing. I samband med att bostadsområdet Drottninghög anlades, fylldes stora delar av grustäkten. Numera kvarstår endast en liten del, i form av Hålan och Drottninghögs friluftsbad.

Nutid och framtid

Staden bedriver tillsammans med [Helsingborgshem] ett stadsförnyelseprojekt i området, kallat DrottningH. År 2035 ska Drottninghög ha dubbelt så många invånare, bebyggelse ska förtätas och hyresrätter ska kompletteras med andra boendeformer [2]. En av målsättningarna med projektet är att synliggöra områdets kulturarv. Kulturmagasinet har tagit fram en bildberättelse om områdets historia [3], samt gjort dokumentationer av de boende och deras närmiljö; Berättelser från Drottninghög [[1]]. Biblioteket bedriver en populär mötesplats i området. År 2013 gjordes 104 000 besök. Området hade år 2010 3 069 invånare. [[2]] JT

I museisamlingarna finns fler foton med koppling till Drottninghög, se t ex. : [3].

Referenser Fransson, Torgny och Fredriksson Jan 1992. Hasslarp och Filborna. Två byar i Helsingborg. Från jordbruk till industrisamhälle. Helsingborgs museum. Fredriksson, Jan 2006. Boende med framtidstro – återblickar och samtal med boende. Helsingborgshem Helsingborg. Ranby, Henrik 2005. Stadsbild, stadsplanering och arkitektur: Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborgs historia VII:III. Helsingborg. Segergren, Göran 1989. Porträtt Drottninghög. En stadsdel i Helsingborg. Helsingborg. Thomasson, Joakim 2005. Dalhem och Drottninghög. Platser att vara stolta över. Kulturförvaltningen Helsingborg. Wetterling, Rolf 2014. Boken om Berga. Helsingborg.