Rya kapell

Den enda källa som omnämner Rya kapell är en notis i Arild Hvitfelds Biskopskrönika, skriven i slutet på 1500-talet, i vilken det anges hur riddarna och bröderna Åke och Poul Laxmand under 1400-talets första hälft, möjligen år 1424, lade den ekonomiska grunden för uppförandet av ett helgeandshus i Landskrona och ett kapell i Rya (Appendix 2, nr 73). Det är okänt om det fanns någon form av förbindelse mellan Landskrona, helgeandshuset och kapellet i Rya. I beskrivningen till 1727 års karta över Rya bys marker benämns området där kapellet stått Kappelstycket och Kappellyckan. Det utgör ett markområde intill korsningen mellan gamla landsvägen mellan Landskrona och Helsingborg och avtagsvägen mot Vallåkra. På platsen står idag en väderkvarn. Kapellet låg några hundra meter väster om den medeltida bytomten. Ännu 1729 berättas i en prästrelation att några vallar fanns kvar vid Capellåckrarna, belägna väster om Rya by, och att kapellets två ansenliga mässingsljusstakar fram till 1700-talets början hade förvarats hos en bonde i Rya, när de försvann i samband med de dansk-svenska krigen (Karlsson 1998:140; Mogren 1998a; Mogren 1998b).

Författare: Peter Carelli

Läs mera:

Medeltidens kyrkor

Kustkapell i nordvästra Skåne

Litteraturlista

Appendix 2, nr 73.

Karlsson, Mattias 1998. Navis ecclesie. Kyrka och demografi i det medeltida Skåne. Lund. D-uppsats i medeltidsarkeologi, Lunds universitet (stencil).

Mogren, Mats 1998a. Topografi och fornlämningsmiljö. Rya – en medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta sn, RAÄ 92. Magnus Artursson (red.). UV Syd Rapport 1998:21. Lund. 7–17.

Mogren, Mats 1998b. Den medeltida och eftermedeltida gårdstomten. Rya – en medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta sn, RAÄ 92. Magnus Artursson (red.). UV Syd Rapport 1998:21. Lund. 85–88.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *