Olympia

Olympia, villastadsdel belägen mellan Bergaliden i väster, Sankt Peders gatan i Norr samt Stenbocksgatan och idrottsplatsen i öster. Den nuvarande villastadsdelen intill det s.k. ”institutionsbältet” (se nedan) var ursprungligen till större delen ängs- och fäladsmark fram till slutet av 1800-talet och ägdes av köpmannen Johan Henckel (släkten) efter att tidigare ha varit löningsjord till borgmästare och rådmän. På 1880-talet gjordes ett markbyte med staden. Därigenom kunde bl.a. Olympiavägen anläggas. Vissa delar av området tillhörde landeriet Hildesdal. Kvarterens oregelbundna form förklaras av att området en gång legat omedelbart öster om den gamla försvarsanläggningen, med en vallgrav som omgett staden uppe på landborgen. Olympiaområdet består av fem kvarter, alla med fågelnamn, vilket gett upphov till uttrycket ”fågelkvarteren”.

I nära grannskap med villakvarteren uppfördes under slutet av 1800-talet ett antal offentliga byggnader: länslasarett 1876–79, Barnsjukhuset (gamla) 1888–89, ålderdoms- och sjukhem 1887–88, Vanföreanstalten 1890, Vattenverk 1883–85, Östra skolan 1866, Slottsvångsskolan 1896 och Nicolaiskolan f.d. (Högre allmänna läroverket för gossar) 1898. På den tidigare ängsmarken öster om Bergaliden byggdes både enfamiljsvillor och s.k. stadsvillor, d.v.s. stora villor med flera lägenheter i varje. De första villorna uppfördes på 1890-talet och då längs den nya Olympiavägen. ugendstilen är den dominerande, men här finns även villor i nyrenässans och andra stiltyper. Villorna fick oftast namn med anknytning till ägaren, såsom Concordia, Gustafsminne, Johanneshem o.s.v. Från 1910-talet öppnades även en del affärer i området såsom speceriaffär, bageri och manufakturaffär. Närheten till flera skolor och sjukvårdsinrättningar gjorde att många lärare, läkare och annan sjukvårdspersonal flyttade till området. Namnet O. på bostadsområdet började användas först 1907 efter tillkomsten av idrottsplatsen med detta namn.

SG