Nykterhetsrörelsen

Nykterhetsrörelsen, IOGT/NTO, internationell folkrörelse. Den första nykterhetslogen i Helsingborg bildades 1882 efter en längre tids propaganda för nykterhet och efter mönster av den i USA på 1850-talet bildade The International Order of Good Templar (IOGT). Ordens motto var ”tro, hopp och kärlek” symboliserat av korset, ankaret och hjärtat, vilka också ingår i fasaddekoren på det nu restaurerade gamla Godtemplarhuset (IOGT-huset) vid Carl Krooks gata. Ett första försök att bilda en nykterhetsloge i Sverige hade, dock utan framgång, gjorts i Helsingborg 1877. Det hela komplicerades av de stridigheter som då rådde mellan IOGT:s amerikanska och engelska del. Efter det misslyckade försöket i Helsingborg bildades i stället den första svenska nykterhetslogen i Göteborg två år senare.

I Helsingborg fattades beslut om att bilda en godtemplarloge den 11 januari 1882 då 62 personer efter ett möte i baptistförsamlingens lokaler bildade logen Kärnan nr 87. Denna loge tillhörde den engelska grenen av IOGT. Det var länge mest arbetare och hantverkare som anslöt sig till godtemplarrörelsen i Helsingborg. År 1885 hade endast 20 % av medlemmarna så stora inkomster att de ägde politisk rösträtt. Detta innebar att IOGT hade mycket knappa ekonomiska resurser. Men de olika logerna tycks inte under dessa år haft svårt att värva nya medlemmar. Sommaren 1887 hade stadslogen 481 medlemmar och loger utanför själva staden 232 medlemmar. Bristen på pengar gjorde det till en början svårt att få tag i möteslokaler. Kännetecknande är att logen Kärnans första sammanträden hölls på en krog, Hotell Öresund på Norra Strandgatan. Godtemplarna uppfattades ibland, liksom frimurarna och andra ordenssällskap, som lite mystiska genom det strängt rituella och ceremoniella vid sina logemöten.

Redan 1887 fanns sammanlagt sju loger i staden. Medlemmarna började tidigt samla in pengar till ett eget ordenshus. År 1885 hade man fått ihop ett tillräckligt stort kapital, ett par tusen kronor, för att påbörja bygget. Ordensmedlemmar, av vilka många var hantverksutbildade, byggde det i egen regi för att hålla kostnaderna nere. Den 4 september 1887 stod IOGT-huset vid Carl Krooks gata färdigt att tas i bruk. Det invigdes av dåvarande svenske ordenschefen Edvard Wawrinsky. I staden fanns under åren 1882–1947 hela 27 grundloger. De erbjöd sina medlemmar inte bara moraliskt stöd i nykterhet. I ordenshuset på Carl Krooks gata bjöds t.ex. regelbundet på nöjestillställningar av varierande slag. Praktiskt taget varje loge hade sin egen sångkör och orkester. Redan 1883 grundades i en lokal i ett gårdshus ett bibliotek som startade med 500 band och som ständigt växte. Biblioteket var även tillgängligt för allmänheten. Efter 1922 avtog intresset för det aktiva nykterhetsarbetet i Helsingborg men rörelsen hölls dock vid liv fram till mitten av 1900-talet fastän med allt mer glesnande skaror av organiserade nykterhetsvänner. 1970 gick IOGT och NTO (Nationaltemplarorden) samman till den nya organisationen IOGT-NTO.

Det gamla godtemplarhuset höll på att gå ett sorgligt öde tillmötes då det efter Scalabiografens nedläggning på 1970-talet fick stå och förfalla till en ”skamfläck” för Söder. Efter många om och men och flera ägoskiften fattades emellertid i början på 2000-talet beslut om en total renovering av den anrika byggnaden, som från 2003 återigen har blivit en träffpunkt för helsingborgarna och som bl.a. inrymt Idrottsmuseet (FIA). SG

Läs mer: Henning Hansson, ”Minnen och intryck – Drag ur godtemplarordens historia i Hälsingborg under 50 år”, manuskript i Folkrörelsearkivet; Elisabeth Reuterswärd, ”Godtemplarorden i Helsingborg”, ”Helsingborgs historia” VII:2 (1992).