Tornerhjelmska huset

Tornerhjelmska huset, fastighet i Fågelsångsgatan, uppförd 1804 för landshövding Nils Silfverskiöld. Nuvarande byggnad är en om- och påbyggnad av bostadshuset till Storegården, en lantgård under 1700-talet. Tornerhjelmska huset har sitt namn efter en senare ägare, överhovstallmästaren och kommunalpolitikern Rudolf Tornerhjelm (1814–1885), som var en av förgrundsgestalterna i det borgerligt styrda Helsingborg vid tillkomsten av stadsfullmäktige 1862. (Se även Lusthus.) Huset är uppfört i korsvirke men väggarna är utvändigt klädda med gulmålad locklistpanel. Staden köpte fastigheten 1891. När Fågelsångsgatan skulle dras fram till Hälsovägen omkring 1904 innebar detta att en stallbyggnad fick rivas och även att gatan schaktades ner, varigenom huset fick den höga sockel som den har i dag. Trappräcket har tagits från den Roothska fastigheten vid Norra Storgatan.
I samband med att staden köpte huset togs detta i besittning av det samma år startade KFUM, som var kvar där till 1906. Huset har sedan inrymt bl.a. Helsans brunnskontor, stadens köttbesiktningsbyrå, hälsovårdsnämndens expedition (i 40 år till 1971) samt Röda Korset innan fastigheten 1979 övergick i privat ägo. Efter den senaste ombyggnaden inrymmer huset tre lägenheter. KEA

Läs mera: Cecilia Bååth-Holmberg, ”Hemma i Sverige”, kapitelrubrik ”Vid den skånska världsporten” (1914).
För författarinnan var Tornerhjelmska huset ”morfars hus”.

En äkta husarofficersbostad

Mer än hundraårig står den där, gul, men icke ful, brädbeklädd, med grönskimrande gamla fönsterrutor, med sin stora vindssal i frontespisen, ålderdomlig, men dock väl bevarad så utan som innan. Särskildt det senare. Ty de nog så stilrena rummen ha återställts i det skick, som de hade redan i mina fränders tid – och säkert rätt långt före denna. Det var en äkta husarofficersboning med park och häststall, hundkojor och flygelbyggnad för gästande regementskamrater. Den hade också så att säga gått ur hand i hand kamrater emellan. Ty ryttmästaren vid ”Mörnerska husarerna”, Karl Emanuel v. Geijer, kommendant öfver ”Helsingborgs garnison” om 25 man, sålde den till ryttmästaren vid samma regemente – då omdöpt till ”Kronprinsens husarer” – Adolf Fredrik von Horn, som sedan öfverlät den till sin vän och regementskamrat, ryttmästare Knut Lundblad. — Storegården öfvergick snart nog till änkefru hofjägmästarinnan Aurore Tornérhjelm och förblef in till senaste tider i hennes släkts ägo. …

Utdrag ur Cecilia Bååth-Holmbergs ”Hemma i Sverige”, (1914)