Telegrafverket

Telegrafverket, starten i Helsingborg, den första stationen öppnades torsdagen den 3 augusti år 1854 på andra våningen i, det med trappgavel försedda, huset nordväst Kullagatan/Ålgränden. Den stod i förbindelse med Göteborg och Stockholm. Vid starten fanns två telegrafister anställda. Skulle man skicka telegram söderut fick meddelandet gå med extrabåt till Helsingör som stod i förbindelse med Köpenhamn och Hamburg. Den förste föreståndaren hette Johan August Lagerström. Ett halvt år efter invigningen förenades Sverige och Danmark genom en undervattenskabel. Kabeln lades mellan Hildesborg och Vedbæk vilket gjorde den elva km längre än om den lagts mellan Helsingborg och Helsingör. Orsaken var att risken för sönderslitning var stor i detta läge då många fartyg brukade ankra här i samband med erläggandet av Öresundstullen.

För att klara telegraftrafiken mellan länderna inrättades en dansk station i Helsingborg. Någon tid därefter öppnades ytterligare en svensk station i Helsingborg och därigenom uppdelades den svenska trafiken i en östlig och en västlig linje. Den 1 april 1858 slogs dessa svenska stationer samman och blev landets näst största efter Stockholm genom att man även hade hand om trafiken mellan Norge och utlandet. Fr.o.m. 1 juli 1859 räknades stationen till första klassen vilket innebar att den var öppen dygnet runt, nattjänsten indrogs dock fr.o.m. 1870. UR

Läs mera: Oscar Eklund, ”Bilder från Hälsingborgstelegrafens första år”, Kring Kärnan (1940–41).