Stadsmusikanter

Stadsmusikanten var anställd av stadens styrande och förekommer nedtecknad i Helsingborg sedan mitten av 1600-talet. Stadsmusikanten var ett av de hantverksyrken som fanns inom organisationen för det lokala skråväsendet. Denne hade gesäller och lärlingar som gick i lära och som bodde hemma hos mästaren. På så vis kunde denne också erbjuda ensemble-spel och åta sig många olika arrangemang. Stadsmusikanten uppbar privilegier som gav ensamrätt att vara den som musicerade vid olika offentliga arrangemang i staden. För Helsingborgs del medverkade man vid Gudstjänster, vid bröllop, större fester, musikundervisning i skolan och vid officiella representationstillfällen.

Stadsmusikanten gjorde överenskommelser med kyrko-organisterna i häradet om fördelningen av spelningar, ibland också med allmogespelmännen som fanns på den omgivande landsbygden. Ett visst samarbete var nödvändigt, bland annat eftersom repertoaren i vissa sammanhang där var annorlunda. Benämningen häradsspelman förekom också, men för att få uppbära den titeln krävdes länshövdingens tillstånd.

Kända stadsmusikanter i Helsingborg, verksamma från eller vid år/åren
Christian Rasmussen – mitten av 1600-talet
Adam Lange – mitten av 1600-talet, samtida med Rasmussen
Martinus Fisker – 1672
Friderich Rose – 1672, med Fisker fram till 1675
Johan Lens – senare hälften av 1680-talet (gesäll)
Michael Zoll – senare hälften av 1680-talet (gesäll) från 1692 stadsmusikant, också med landsbygdsprivilegier. Död 1714.
Anna Rosina Zoll, änka efter Michael, tillsammans med sonen;
Johan Lorenz Zoll, formell stadsmusikant från 1722, från 1740 också organist i Helsingborg
Claes Zoll, son till Johan, stadsmusikant 1770-1809

PJ
Källor:
Greger Andersson, Från Dietrich Buxtehude till Sone Strängberg. Organister, stadsmusikanter och häradsspelmän i Helsingborg och Luggude härad. Artikel ur Kring Kärnan nr 23, 1994.
Greger Andersson2, Städerna som musikmiljöer. Artikel ur Musiken i Sverige. Frihetstid och Gustaviansk tid 1720-1810. Band II. 1993.