Sofiero gård

Sofiero gård, byggd som ekonomibyggnad till Sofiero 1877.

Artikel av Jessica Nederman.

1866 flyttade kronprins Oskar(II) och hans hustru Sofia av Nassau in på Sofiero. Kronprins Oskar och Sofia blev kung och drottning av Sverige 1872 och kröntes 1873. Några år tidigare köptes marken Skabelycke och tillhörande byggnader. Bland byggnaderna fanns en gård som nu ansågs vara för liten i förhållande till jordarealen. Gården revs och på samma plats skulle nu en större gård uppföras på Oskar II och Sofias begäran. Sofiero Ladugård skulle fungera som ekonomibyggnad till Sofiero slott. Det byggdes även en förvaltarbostad och två arbetarbostäder som skulle inhysa förvaltare och arbetare till gården, Sofieroparken och slottet.

Som arkitekt till Sofiero ladugård utsågs Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) Hans typritningar användes, vilket var ovanligt för högre ståndsmiljöer i Skåne, där andra stilideal rådde. Löfvenskiöld var en av 1800 talets mest betydande arkitekter i Sverige. För många är hans namn okänt eftersom han aldrig ritade kyrkor eller palats, hans område var landsbygd, stugor och stall. Med försynt anspråkslöshet förde han ut sina idéer och ritningar till alla och envar som ville ha dem. Inga dyra arvoden hindrade någon att använda hans ritningar och mönsterhäften. Detta var en av de största anledningarna till att snickarglädjen uppkom och fick spridning i Sverige.

Hans ambition var att bygga vackert, ljust och luftigt oavsett om det gällde torp eller gårdar. Ljus, luft, hygien, rejäla stengrunder och långt utskjutande tak gav friska och sunda hus. Vad gäller dekor och fasad är Löfvenskiöld känd för sin lekfullhet med att blanda träpaneler, putsade ytor, pilastrar, tandsnitt av tegel samt utsågade trädetaljer. Sofiero Ladugård är ett praktexempel på detta. Byggnadens höga kulturhistoriska värde ligger i dess arkitektoniska sammanhang, enhetlighet, utformning, material och konstruktion. 1877 stod Sofiero Ladugård klar. Några år tidigare hade de tre bostadshusen uppförts.

Arkitketen Ernst Jacobsson (1839-1905) som bland mycket annat ritade påbyggnaden till den andra våningen på Sofiero slott 1874-75, ritade även bostadshusen på Sofiero Gård tillsammans med arkitekten Magnus Isaeus(1841-1890).

Söder om gården finns en gravhög från bronsåldern med en diameter om 11 meter. Gravhögen undersöktes under åren 1910–12 av dåvarande kronprinsen Gustav Adolf. Två stenkistor och en gravurna från yngre bronsåldern påträffades.