Sara Thåström
Sara Thåström var lärarinnan som blev den första kvinnan som blev invald i stadsfullmäktige i Helsingborg.
Hon föddes i Flädie väster om Lund 1872 i en stor familj – hon hade sju bröder och tre systrar – och fadern var folkskollärare. Sara gjorde samma yrkesval och studerade vid seminariet i Kalmar där hon tog folkskollärarinneexamen 1892. Efter att ha tjänstgjort bland annat i Nordby nära Strömstad fick hon en lärartjänst i Helsingborg 1894, och här kom hon att bo och verka återstoden av sitt liv.
När K.F.U.K. startade en lokalavdelning i Helsingborg 1895 tog Sara Thåström plats i styrelsen, och hon kom att bli först kassör, sedan sekreterare, vice ordförande och sedan föreningens ordförande under 10 år, 1910-1920. Hon engagerade sig också i nykterhetsrörelsen och deltog i sommarkurser arrangerade av Centralförbundet för nyktherhetsundervisning.
Thåströms engagemang omfattade också föreningen Svenska folkskolans vänner, en sammanslutning som hade grundats 1897 med syfte att sprida större förståelse
för kristendomsundervisningens betydelse i folkskoleundervisningen i Sverige. När föreningen ordnade ett sommarmöte i Landskrona 1906 var Sara Thåström en av talarna, och hon framhöll då vikten av ”ett flitigt bruk af Guds ord och ihärdighet i bönen” som ett medel för att lyckas i sin gärning. Hon senare invald i styrelsen för nordvästra Skånes lokalavdelning av föreningen inför 1907 års verksamhetsår, och då kom hon också att ingå i Folkskolans vänners förbundsstyrelse.
Under Sara Thåströms tid som lärare räknades folkskolan fortfarande som en kyrklig angelägenhet. Det innebar att det var självklart att kyrkans representanter skulle inneha ordförandeskapet i skolråden i kommunerna, och det var kyrkostämman som utsåg dess ledamöter. 1905 bestämdes att lärarkåren skulle beredas plats i skolråden, och 1906 blev Sara Thåström invald i Helsingborgs skolråd, som den första kvinnliga ledamoten någonsin. Öresunds-posten skrev med anledning av invalet att ”då fröken Thåström är känd som en själfständig och af skolfrågor intresserad lärarinna, tro vi oss ha alla skäl att lyckönska särskildt den kvinnliga delen af kåren till valet”. Efter en reformering av lagstiftningen 1909 ersattes skolrådet med en folkskolestyrelse i december 1910, och där kom Sara Thåström att bli utan plats.
Kommunallagen reformerades på flera sätt 1909, bland annat genom att kvinnor blev valbara till flera kommunalpolitiska uppdrag. I december 1912 nominerades Sara Thåström till en plats i stadsfullmäktige på de frisinnades lista, och i januari 1913 blev hon den första kvinnliga stadsfullmäktigeledamoten i Helsingborg. Hon intresserade sig särskilt för nykterhetsfrågan och redan i mars skrev hon en motion med innebörden att det så kallade Bratt-systemet skulle införas i Helsingborg. Det skulle innebära restriktioner i försäljningen av alkohol. (Brattsystemet med motboken kom att införas i hela landet 1919). Sara Thåström kom att ingå i kom¬mittén för rusdrycksförsäljningens ordnande i Helsingborg som stadsfullmäktige tillsatte, och hon blev också suppleant i den kommunala pensionsnämnden.
Efter att ha bott på flera olika adresser i centrala Helsingborg flyttade Sara Thåström till Ramlösa 1916, och här kom hon att bo återstoden av sitt liv. Hon var bosatt i en villa på Bondegatan som kallades ”Blomsterbacka”, ett hus som Konsul Nils Persson hade byggt 1906 till sin syster Sofia Tydell. I och med att Thåström flyttade från Helsingborg till Ramlösa, som då tillhörde Raus kommun och Köpinge municipalsamhälle, kunde hon inte kandidera för ännu en period i stadsfullmäktige. Även om hon varit pionjär som den första kvinnan i stadsfullmäktige gjorde hon sig inte bemärkt inom rösträttsrörelsen.
Sara Thåström avled 55 år gammal i augusti 1927. Vid hennes begravning på Nya kyrkogården höll folkskoleinspektören Arvid Gierow tal, och lärarkollegorna Nils Krok och Nils Rydén anförde sorgetåget till graven. Sara Thåströms sista klass medverkade med sång. I en minnesteckning i K.F.U.K.:s tidning hette det bland annat: ”En ovanlig arbetsförmåga och energi gjorde, att hon kunde hinna med de många uppdrag som gavs henne.” Under tiden i styrelsen för K.F.U.K. anlitades hon ofta för föredrag, och tidningen framhöll också att Sara Thåströms ”inlägg voro alltid präglade av klarhet och tankeskärpa.”
Källor:
Arosenius, Louise & Hedberg, Walborg (red.) (1914). Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden. Biografisk uppslagsbok. Stockholm: Bonnier
Folkskolans vän nr 35/1906
Folkskolans vän nr 45/1906
Helsingborgs dagblad 1927-08-16
Löfgren, Anna-Brita (1992). Politik och förvaltning från kommunalreform 1862 till sammanläggning 1971. I: Ulfsparre (red). Befolkning, förvaltning, kommunal service 1863-1070. Helsingborgs historia VII:1. Helsingborg
Sveriges K.F.U.K. Organ för Sveriges kristliga föreningar av unga kvinnor, nr 7/1927.
Sydsvenska dagbladet Snällposten 1906-08-08
Öresunds-posten 1906-01-07