Röda Korset i Helsingborg
Röda korset grundades i Genève 1863 och två år senare startade verksamheten i Sverige. På våren 1929 grundades Hälsingborgs Manliga Rödakorskår av läkaren David Lindsjö. En Rödakorskår för kvinnor bildades 1939 vid andra världskrigets början. Sedan länge finns en gemensam Rödakorskrets med både kvinnliga och manliga deltagare och medlemmar. Till den bidrar i dag ca 260 frivilliga volontärer i någon av kretsens 15 olika verksamheter. Grunden för kretsens arbete vilar helt på frivilliga insatser. Helsingborgskretsen har idag år 2023 kontor på Örnsköldsviksgatan, där man också bedriver kursverksamheter som exempelvis Språkkafféer och i Första hjälpen, här bedrivs också en Second Handförsäljning.
Sin mest arbetsamma tid hade Helsingborgskåren under åren 1940-1950. Arbetet dessa år bestod till stor del av olika flyktingverksamheter, krigsfångeutväxlingar, repatrieringstrafik, barntransporter samt arbete vid karantänsstationer och saneringsanstalter. Totalt hjälpte Helsingborgskåren under och omedelbart efter krigsåren 19 995 flyktingar, interner, invalider och barn från 31 olika nationer. Kårens medlemmar hade då en omfattande tidskrävande tjänstgöring utöver sitt ordinarie dagliga arbete.
1943 bildades en URK- avdelning (Ungdomens Röda Kors). Avdelningen hade en nära anslutning till kåren och hade främst tre arbetsuppgifter, nämligen ungdomsvårdande verksamhet, sjukvårdsutbildning och förberedande rekrytering till kåren. Dessa kompletterades med orientering och friluftsliv bl. a genom en årligen återkommande lägerverksamhet. Till varje läger hörde fälttävlan med olika moment av sjukvård, orientering, uppmärksamhetsprov, rapportskrivning mm. Avdelningen hade också en musikcirkel som med tiden blev till en orkester. Denna gav framträdanden för andra rödakorsföreningar, för allmänheten och också på flera av stadens sjukhus. Medlemsantalet i URK uppgick under 1940-talet till ca 50 pojkar i åldrarna 10-16 år. Efter genomgångna av kurser i allmän sjukvård blev ungdomarna vid 16 års ålder överförda till den manliga seniora rödakorskåren.
Helsingborgskåren arbetade också bl. a med verksamheter som olika hjälpprogram åt handikappade, besökshjälp vid kyrkliga arrangemang, föredrag och andra liknande sociala sammankomster som exempelvis teater- och biografföreställningar. Efter 1945 gavs också hjälp vid dagsresor till Helsingör och Köpenhamn. Den lokala kåren arbetade också med samordning och information rörande blodgivning. Samarbetspartners var Vanföreanstalten, Epidemisjukhuset, Barnbördshuset, Banckska sjukhuset och sjukhus på andra orter.
Den lokala olycksfallsberedskapskåren bestod av ett 40-tal personer som vid behov samverkade dygnet runt med Brandkår och Polis vid större olyckor i staden och regionen. Samlingsplatsen var brandstationen på Söder där kårens sjukvårdsmaterial fanns. Här fanns också en ambulans som stod till kårens förfogande.
Några av de större akuta beredskapsinsatserna som gjordes under 40-talet var exempelvis natten mellan den 1 och 2 mars 1945 då en tysk minsvepare förliste i norra Öresund samt den 9 maj 1949, då en omfattande brand bröt ut i en kolonialvarufirma i södra hamnen. 1949 kallades beredskapskåren till en allvarlig järnvägsolycka vid Stidsvigs järnvägsstation, där ett tåg kolliderat med en lastbil, varefter loket vält och två vagnar spårat ur.
Sammarittjänstgöring hölls vid badstränderna på Råå vallar och Pålsjö. Kostnadsfri hjälp gavs vid smärre skador, där fanns också mindre byggnader för behandling och förvaring av sjukvårdsmaterial, telefon samt sparbössor för frivilliga bidrag. (När man tömde sparbössan vid Rååvallar efter en badsäsong innehöll den 1 krona och 90 öre och var full med kapsyler samt en knapp med texten ”För gentlemän”). Den lokala kåren gjorde också samarittjänstgöring vid olika idrottstävlingar. Kåren deltog också i sjukvårdsutbildning för personal bl. a inom Civilförsvaret, diverse vaktbolag, regionala hemvärnskretsar, samt för personal och elever vid olika skolor.
SH