Posthantering

Posthantering. Helsingborg har ända från dansktiden och in i modern tid varit en av knutpunkterna för posthantering med utlandet. Färjemännen i Helsingborg och Helsingör svarade i äldre tider för postbefordran mellan de båda sundsstäderna. Däremot transporterades post mellan Danmark och Norge genom Sverige av danska postverket. Detta höll på fram till 1814. Genom unionen med Norge 1814 kom det svenska postverket att svara för såväl posthanteringen inom som till och från Norge. Paketbåtsfarten startades 1835, men ångbåtstrafiken var mycket oregelbunden på vintern vilket innebar att färjemännen i Helsingborg ofta fick ta hand om posttransporten. Först från 1859 skedde postföringen mera regelbundet med ångbåtar och så småningom med ångfärjor. Helsingborg hade två ordinarie postlinjer. Den ena linjen hade slutstation Stockholm via Halmstad och Göteborg, den andra Malmö via Landskrona med förgrening därefter till Ystad och Lund. Hastigheten på skjutsarna var ungefär åtta kilometer i timmen, ofta motsvarande avstånden mellan skjutshåll och gästgivaregårdar. Emellertid upprättades vissa så kallade ”snällpost-linier” som skulle hålla en genomsnittlig hastighet av tio kilometer per timme. Exempelvis innebar detta att sträckan mellan Ystad och Stockholm nu kunde avverkas på tre istället för fyra dygn.

På 1830-talet startades diligenstrafik av såväl postverket som ett privatägt bolag. Diligenserna medförde, förutom post och paket, även passagerare. Under 1860-talet hade järnvägens utbyggnad kommit igång så att diligenstrafiken successivt började avvecklas och järnvägen alltmer tog över all postbefordran. Diligenstrafiken upphörde helt 1888.

Huvudpostkontor

Postverket i Helsingborg har i ca 150 år haft sitt huvudkontor i egen fastighet vid Stortorgets östra sida. Generalpoststyrelsen inköpte 1857 en fastighet på Stortorgets östra sida av guldsmeden Lars Andreas Rönnow (släkten) och inrättade i huset stadens första egentliga posthus. Posthanteringen fick lokaler i bottenvåningen medan telegrafverket fram till 1894 inhystes på andra våningen. I samband med en reparation av lokalerna 1885–86 flyttade man tillfälligt till en lägenhet i närheten. År 1894 tog stadens styrande upp till diskussion ett förslag att förlänga Stortorget österut för att möjliggöra byggandet av en förbindelse upp till Kärnan, Terrasstrapporna. Det dåvarande posthuset revs 1899 för att bereda plats åt Terrasstrapporna samt, efter förhandlingar med Generalpoststyrelsen, byggande av ett nytt posthus d.v.s. den byggnad som ännu tjänar som postkontor, vilket kom att ligga omedelbart norr om den planerade utvidgningen av torget. Under byggnationen, som pågick under åren 1899–1903, fanns posten i f.d. Centralskolan (d.v.s. den byggnad som senare under många år inrymde stadsmuseet på Södra Storgatan). Det nya posthuset byggdes 1903 efter ritningar av Gustaf Améen, samme arkitekt som ansvarat för ritningarna till Terrasstrapporna. Huset byggdes om 1940–41 varvid bl.a. fasaden fick ett enklare utförande efter ritningar av Erik Lallerstedt. Se även Gästgiverier och skjutshåll. SG

Läs mera: Gösta Johannesson, ”Post, telegraf och järnväg”, Helsingborgs historia V:2 (1979); Fritz Lundström, ”Huvudpostkontoren”, Kring Kärnan 27 (1998).