Kvistofta kyrka

Kvistofta kyrka, är ursprungligen en romansk kyrka från 1100-talet. Under senmedeltiden uppfördes torn och vapenhus. De båda korsarmarna byggdes år 1779. (Se Rönnow (släkten))

Kvistofta kyrkas byggnadshistoria

Kvistofta kyrka låg i Rönneberga härad, men socknen sträckte sig under medeltiden in i Luggude härad. Kyrkan uppfördes troligen under 1100-talets första hälft. Den bestod då av långhus, kor och halvrund absid. Såsom byggnadsmaterial användes nordvästskånsk sandsten. I långhuset fanns både nord- och sydportal, båda sandstensomfattade. Ett av de ursprungliga fönstren, även det sandstensomfattat, finns bevarat i korets norra mur. Det kvadratiska tornet är sekundärt i förhållande till övriga kyrkan, men är romanskt och har troligen uppförts under 1200-talets första hälft. Tornet, som ursprungligen var lägre än dagens torn, byggdes av huggen sandsten med en hörnkedja av sandstenskvadrar. Senare under medeltiden påbyggdes tornet med tegel. Under 1400-talets andra hälft slogs sengotiska valv i kyrkan. Av dessa finns endast kryssvalvet i tornets bottenvåning bevarat. Under senmedeltiden, möjligen i samband med valvslagningen, byggdes även ett vapenhus i söder och ett vapenhus i norr. På 1770-talet genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad. Vapenhuset, absiden och valven revs varefter kyrkan försågs med ett rakt avslutat kor i öster, korsarmar i både norr och söder samt en västportal (Anshelm 1947:590; LMA, Jönsson 1978; Wienberg 1985-91; Jacobsen 1993:118; Forsberg 2005b).

En mindre arkeologisk utgrävning längs kyrkans yttermurar ägde rum 1979. Vapenhusets västra grundmur påträffades då på södra sidan av långhuset och dess södra grundmur syntes väster om den södra korsarmen. Det kunde också konstateras att det i vapenhuset hade funnits ett golv av gula tegelstenar. Även lämningarna av sydportalen framgrävdes. Det norra vapenhusets grundmur framträdde inte lika tydligt, endast några större markstenar kunde sättas i samband med dess västra grundmur. Öster om koret påträffades på norra och södra sidan stora markstenar. Dessa låg i samma nivå som korets grundmur och det är troligt att det var en riven absids grundmur. Runt hela kyrkan verkade det dessutom ha funnits en kullerstensläggning som möjligen var medeltida (LMA, Jönsson 1979).

En arkeologisk undersökning genomfördes på kyrkogården år 1985. Sammanlagt påträffades åtta gravar norr och nordost om kyrkan. Gravarna var endast delvis bevarade och nedgrävda knappt en meter under markytan. I ett fall kunde spår av en kista konstateras. Den döde hade här nedlagts med armarna utmed sidorna med ett bryne av sandsten placerat vid höger underarm. Graven kan sannolikt dateras till medeltid. Det var inte möjligt att datera de övriga gravarna, men det ringa gravläggningsdjupet och den delvis dåliga bevaringsgraden gör det troligt att även dessa tillhör medeltiden eller tiden närmast efter. Vid utgrävningen påträffades intill östra kyrkogårdsmuren en äldre grundmur som löpte i nord-sydlig riktning parallellt med den nuvarande kyrkogårdsmuren. Grundmuren bestod av ett skift sten sammanhållet av kalkbruk som hällts ned mellan stenarna. Dess bredd uppgick till cirka en meter. Vid de fortsatta schaktningarna utmed östra och södra kyrkogårdsmuren förekom bitvis rikligt med sten från denna mur som sannolikt utgör lämningarna efter en äldre kyrkogårdsmur (LMA, Jacobsson 1986).
Kvistofta kyrkas inventarier

I kyrkan finns fragmentariska kalkmålningar bevarade, vilka dateras till tiden omkring 1500 och som tillskrivs den så kallade Lilla Harrie-gruppen. På långhusets västvägg finns bilder ur Kristi lidandes historia. Längst upp avbildas en framåtböjd Kristus med ansiktet vänt bakåt. På axlarna bär han korset. Bakom Kristus ses en höjd klubba och framför ansiktet ses handen av en torterare som sannolikt håller ytterligare en klubba. Under denna scen finns resterna av en korsfästelsescen. Endast ett av benen tillhöriga Kristus på korset är synligt. Till höger ses den helige Longinus som pekar på sina egna ögon. Helgonlegenden berättar att Longinus, den romerske soldat som stack sitt spjut i Kristi kropp för att se om han var död, blev blind men återfick sin syn då han blev kristen. På andra sidan korset ses en soldat med en stav i sin hand (Banning 1976a:232). I det ursprungliga tornets bottenvåning, alltså det nuvarande vapenhuset, finns på södra väggen ett motiv som var vanligt förekommande under senmedeltiden, nämligen Livets lyckohjul (LMA, Jansson 2007). Detta var en symbol för människans fåfängliga strävan efter makt och lycka, och livets oundvikliga förgänglighet. Till vänster ser vi den unge mannen som klättrar uppåt. På det tillhörande språkbandet står på latin regnabo vilket betyder ”jag ska regera”. På hjulets krön sitter den vuxne mannen i högtidskläder och ett glas i sin hand. På språkbandet står regno, ”jag regerar”. Till höger ser vi hur den gamle mannen i trasiga paltor är på väg utför. På det nu försvunna språkbandet stod sannolikt regnavi, ”jag har regerat”. Under hjulet ligger slutligen den gamle mannen död i sin svepning samtidigt som han klamrar sig fast vid livshjulet. På det utplånade språkbandet stod sannolikt sum sine regno, ”jag regerar inte längre, jag är utan makt”. På norra väggen finns ett motiv föreställande den gammaltestamentliga berättelsen om Kain och Abels offer till Gud. I valvet förekommer också kalkmålningar i form av olika slags växtornament.

I kyrkan saknas idag medeltida dopfunt, men en skriftlig källa från 1699 omnämner en dopfunt av uthuggen sten, vilken var röd- och grönmålad (Tynell 1921:87). Av kyrkans klockor är lillklockan möjligen medeltida. Två medeltida gravstenar har också påträffats i och vid kyrkan. En av dessa hade ett inhugget bomärke. Stenen låg i slutet av 1960-talet som trappsten utanför en ekonomibyggnad vid en villa i Ekeby (Evald Gustafsson 12/1 1970, landsantikvarien i Malmöhus läns arkiv). Vid 1970-talets utgrävning påträffades på norra sidan av koret delar av en gravsten av sandsten med ett inhugget kors som omslöts av en cirkel (LMA, Jönsson 1979).
Författare: Peter Carelli

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar finns en minnestallrik med Kvistofta kyrka som motiv: [[1]]

Läs mera: Medeltidens kyrkor

Kyrkoherdar i Kvistofta och Glumslövs pastorat

(årtal inom parentes avser levnadsår)

1 Jakob Lauritzen, 1500-talet

2 Anders Madsen Flyncke, 1600-talet

3 Laurits Sörensen Torndal, 1600-talet

4 Laurits Paaske, omkring 1626

5 Niels Jörgensen, 1600-talet

6 Michael Larsson, slutet av 1600-talet

Under åren 1692–1698 innehades Kvistofta och Glumslöv av kyrkoherden i Hbg som prebende. Följande tre kyrkoherdar under dessa år:

7 Andreas Schartow

8 Nils Agrell Se under Mariakyrkan

9 Gilius Achtschilling

10 Hans Andersson Ronnovius, (o. 1640–1703), 1698–1703

11 Enhard Paterssen, (o. 1666–1731), 1704–1731

12 Adam Lorents Hiort, (1700–1761), 1732–1761

13 Jakob Faxe, (1730–1790), 1763–1790

14 Lars Engstedt, (1740–1815), 1791–1815

15 David Munck af Rosenschöld, (1786–1840), 1817–1840

16 Henrik Åkerberg, (1799–1858), 1844–1858

17 Henrik Schönbeck, (1810–1896), 1859–1896

Den 1 maj 1899 skildes Glumslövs församling från Kvistofta församling och vardera bildade ett eget pastorat. De återförenades den 1 maj 1927.

Kvistofta

1 Per Lech, (1846–1914), 1899–1914

2 Sven Alv, (1862–1949), tf 1916–1922

3 Walfrid Hedin, (1890–1970),tf 1922–1927 1/5

Glumslöv

1 Wilhelm Göransson, (1856–1924), 1899–1924

Kvistofta och Glumslöv II (fr.o.m. 1 maj 1927)

18 Walfrid Hedin, (1890–1970), 1927–1958

19 Sven Åke Rosenberg, (1909–1993), 1959–1961

20 Malte Sydmark, (1902–1974), 1962–1968

21 Hans Svensson, (1917–2001), 1968–1982

22 Hans Ahlfors, (1949–), 1982–1996 tjl. 1992-96; tf. var Sten Olof Lund

23 Sten Olof Lund, (1942–), 1996–2001

24 Anna Eklund, (1959–), 2001–

Fr.o.m. 1962 omfattar pastoratet även församlingarna Bårslöv och Fjärestad.

Litteraturlista

Anshelm, Gunnar 1947. Stiftets kyrka. Lunds stift i ord och bild. 1947. Herrlin, Gunnar (red.). Stockholm.

Banning, Knud (red.). 1976-1982. A catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600: Scania, Halland, Blekinge. Copenhagen: Akad. forl.

Evald Gustafsson 12/1 1970, landsantikvarien i Malmöhus läns arkiv.

Forsberg, Mikael 2005b. Underhållsplan för Kvistofta kyrka, Kvistofta pastorat, Lunds stift, Skåne län. Upprättad den 9 augusti 2005 .ItArk Arkitektkontor, Helsingborg (stencil).

Jonsson, Karna 1978. Rapport rörande byggnadsdokumentation av Kvistofta kyrka i Skåne. Landsantikvarien i Malmöhus lan (stencil).

Jacobsen, Henrik 1993. Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Stockholm.

LMA = Landsantikvarien Malmöhus arkiv och diverse antikvariska och arkeologiska rapporter.

Tynell, Lars 1921. Skånes medeltida dopfuntar. Stockholm.

Wienberg, Jes 1985–91. Danmarks middelalderlige Kirker (kartotek). Kyrkoarkivet, Lunds Universitets Historiska Museum, Lund.