Kulla Gunnarstorp

Kulla Gunnarstorp, slott med medeltida anor beläget norr om Hittarp. På borgholmen byggdes antagligen den första borgen på 1400-talet. Den nuvarande borgen på samma plats uppfördes på 1500-talet och är i dag till stora delar bevarad i ursprungligt skick. Den rosa förvaltarbostaden byggdes år 1794 och de stora ekonomibyggnaderna i gråsten i mitten av 1800-talet. Ur Kulla Gunnarstorps växlingsrika ägarlängd kan nämnas adelssläkter som Parsberg (från 1400-talet), Brahe (från 1601), Rosenkrantz (från 1638), von Conowen (från 1730), Sparre (från 1775), De la Gardie (från 1830), De Geer (från 1837) von Platen (från 1888), Wachtmeister (från 1918) och Trolle (från 1970). Efter Carl De Geers död 1861 kom släkten von Platen in i ägarbilden genom att utrikesministern Baltzar von Platen, kanalbyggarens son, var gift med den dotter till Carl de Geer som ärvde godset. Von Platen och hans hustru Sofia lät bygga det nya slottet, efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann (1827–91), under åren 1865–1868 ca 200 m nordväst om den medeltida borgen. Slottets arkitektur är en blandning av Christian IV-renässans och italiensk klassicism.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton med och föremål från Kulla Gunnarstorp, bland annat: [[1]]

Läs mera: Sven T. Kjellberg, ”Svenska slott och herresäten – Skåne” del 1 (1966), se också Helsingborgs Historia Del II:1, III:2, IV:2, VI:1, VI:2, VIII:1 [[2]], VIII:2.

Kulla Gunnarstorps naturresarvat

Kulla Gunnarstorps naturreservat har mycket höga naturvärden. Geologiskt intressant är strandlinjen med dess blottade sandsten, skiffer och framläckande grundvatten (översilning). Strandlinjen har kallats ”Skandinaviens ståtligaste postglaciala strandlinje”. Det finns många intressanta växt- och djurarter varav huvudtåg, bokblombock, spillkråka och korp kan nämnas.