Kartor

Kartor

Den äldsta Helsingborgskartan med stadens stadsplan är från 1640-talet. Bortsett från några militära ritningar och en mycket schematiserad plan fanns inga andra kartor från 1600-talets Helsingborg. Därför var behovet av en karta stort, men det var inte förrän bl.a. Kungl. Brandförsäkringskontoret tvingade fram en som arbetet igångsattes (en förutsättning för att kunna upprätta brandförsäkringshandlingar). Därutöver fanns behov av att klargöra tomtstorlekarna eftersom dessa utgjorde underlag för beräkning av ersättningar till underhåll av vissa vägar. Den första fullständiga kartan över hela staden som återger tomtindelningarna upprättades av lantmätarna Daniel Björkegren och Carl Egerström år 1787. Denna utgör egentligen två kartor, dels en med den första numreringen av tomterna i staden, dels en över stadens inägor (d.v.s. åker- och ängsmark utanför själva stadskärnan som ägdes av staden och dess invånare).

År 1800 blev en karta över Råå upprättad och 1853 gjordes ännu en stadskarta (Gustaf Ljunggren). I mitten av 1860-talet (1863–67) upprättades en ny karta över staden (W. Gagner) och en över utägorna (Victor Palmcrantz). Den första tryckta kartan, som därmed medgav en större spridning, framställdes av stadsingenjör Robert Söderqvist år 1877. Med början år 1903 blev kartorna mera anonyma och som ansvarig stod enbart stadens byggnadskontor. Från år 1914 blev det mera vanligt med de tryckta utgåvorna och 1916, 1930, 1937, 1943 och 1952 kom således nya kartor från trycket. År 1955 kom den första upplagan av den s.k. väggkartan, en karta i skala 1:4000 i sex blad i fyrfärg, avsedd för väggmontage. Denna kom ut i reviderade upplagor 1965, 1975 och år 1986 kom den sista ut. Från och med detta årtal övergick produktionen av kartor till att bli alltmer digital och därmed skapades möjligheter för att enklare och billigare producera kartor.