Jonas Frohm

Jonas Frohm (1807-1861) var en framstående juvelerare, guld- och silversmed i Helsingborg under mitten av 1800-talet. Han vann burskap 1836 och stämplade arbeten fram till 1860. Jonas arbetsböcker upptog bland annat damsporrar, barnskallror, krutmått, pipholkar, nyckelhakar, mösshållare, apoteksskedar, rakaskar och serviettband. Hans arbeten utfördes ofta i delikat empirestil, eller som man i Sverige kallar den, Karl-Johan stil (i Sverige anses stilen få sitt genomslag runt 1810 då marskalk Bernadotte landsteg i Helsingborg). Helsingborgs museer äger ett flertal av Jonas arbeten, däribland en tesil, två gräddkannor och en samling matskedar. Gräddkannorna är tydligt tidstypiska med empiredekor, stående på fot av svan och delfin. Matskedarna är utförda 1847 i gammalsvensk modell, vilket innebär en mjuk linjedekor närmast bladet, såväl fram- som baksida. 1850 tillverkade Jonas en oblatask i silver till Norra Vrams kyrka, där den troligen återfinns än idag. Oblatasken är 27 cm hög, rund med välvt lock och knopp i form av ett kors. Den har stansade bårder på liv, och locket består av olika akantusmönster.

Jonas gifte sig 1837 med Christina Beata Ramberg (1800-06-09 – 1878-11-27). De fick två sönder tillsammans, Arvid och Mauritz. Arvid Frohm var gravör till yrket men emigrerade senare till Amerika. Mauritz Frohm (1840-1912) kom att bli Helsingborgs första stadsarkitekt.

Läs mer: Margareta Hansson, ”Guld- och silversmeder”, Helsingborgs historia VI:2 (1985)

My Bengtsson