Hilma af Klint

Hilma af Klint (1862-1944) var en svensk konstnär, teosof/antroposof och pionjär inom det abstrakta måleriet. Hon föddes på Karlbergs slott i Stockholm och dog i Danderyd.

Hon tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungliga Konstakademin i Stockholm, där hon vid tjugo års ålder antogs och studerade under perioden 1882-1887.
Efter att hon avslutat sina studier med goda betyg fick hon som stipendium tillgång till en ateljé på Hamngatan 5 i Stockholm. Hon försörjde sig som porträtt- och landskapsmålare och medverkade på ett flertal utställningar varav några i Skåne bl.a. Lundautställningen 1907 och Baltiska utställningen 1914.

Liksom många samtida hade Hilma ett stort andligt intresse. Hon deltog redan som tonåring i spiritistiska seanser och sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Främst var hon verksam i det Teosofiska Samfundet, som hon tidigt anslöt sig till. Tillsammans med fyra andra kvinnor bildade hon sedermera den spiritistiska gruppen ”De Fem”.
Gruppen träffades för spiritistiska sammankomster och seanser, under dessa fick hon motta budskap från andevärlden som hon omsatte till målningar.

År 1906 vid 43 års ålder åtog hon sig ett stort uppdrag av andevärldens ”Höga mästare” och skapade sina första abstrakta målningar – ”Målningarna till templet” som består av 193 verk delade i ett antal serier. Detta arbete utförde konstnären mellan 1906 och 1915.

Hon startade 1917 sin nya ateljé på Munsö och 1918 flyttade hon tillsammans med sin mor ut till ön. Efter att modern avled 1920 bodde hon i Helsingborg och Uppsala tillsammans med moderns före detta sjuksköterska Thomasine Andersson som kom att bli hennes livskamrat.

Utsikt över S:t Jörgens plats i Helsingborg med träd och hus.

Akvarell av Hilma af Klint, S:t Jörgens plats, Helsingborg, kv. Nordstjärnan Pålsgatan-Hälsovägen, signerad och daterad H. af Klint juli 1932, akvarell, ca 45×60 cm. Akvarellen såldes på Killbergs bokhandel den 19/11 1932 för 100 kr.

Enligt adresskalendern för Helsingborg bodde hon 1932 på Kullagatan 58 vid S:t Jörgens plats och 1934 på Karl X Gustafsgatan 23. Båda husen står fortfarande kvar. Därefter flyttade Hilma och Thomasine till Lund.

Mellan åren 1920 till 1930 reste de båda ett flertal gånger till Dornach i Schweiz för att studera antroposofi. Där umgicks Hilma med Antroposofiska sällskapets grundare Rudolf Steiner. Under denna period inviger han henne i sin egen konstteori influerad av Goethes färglära.

Hilma slutade måla under en period 1920, troligen var anledningen att Steiner var skeptisk till hennes konst. Steiner var motståndare till abstrakt måleri och hans doktrin att måleriet som andligt medium måste göra sig kvitt linjer, kom förmodligen att hämma hennes kreativitet.  1922 började hon ersätta sin abstrakta geometriska stil med en annan, en teknik med flytande akvarellfärg som resulterade i en sorts energibilder av blommor och träd.

Vid sin bortgång 1944 efterlämnade hon drygt 1 300 verk samt mer än 125 anteckningsböcker. I en av sina anteckningsböcker skrev hon att hennes livsverk inte fick visas förrän tjugo år efter hennes död eftersom hon inte trodde att samtiden var mogen att förstå dem. Hennes önskan var också att hålla samman sviten ”Målningarna till templet”.

Idag förvaltas Hilma af Klints efterlämnade verk av Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Stockholm.

CG