Högaborg

Högaborg, stadsdel på landborgshöjden i södra Helsingborg, till stor del uppbyggd under 1900-talets första decennier. Uppgifter i mantalslängder visar att 118 personer bodde här 1902. Den nya stadsdelen ovanför backarna uppfattades möjligen som ”friskt och lantligt idylliskt”. Området tillhörde ursprungligen det stora landeriet Eneborg och överläts på Eneborgsbolaget, som uppmuntrade hantverkare och arbetare att bygga sina egna hus på de lediga tomterna. Namnet Högaborg tycks ha sitt ursprung i tre sedan länge rivna fastigheter vid Södra Stenbocksgatan. På äldre fotografier noteras på ett av husen ordet ”Högaborg” i form av fasadutsmyckning i tegelväggen. De som bosatte sig på Högaborg var huvudsakligen industriarbetare, lägre tjänstemän och hantverkare. Utvecklingen i området gick i ett rasande tempo. Mellan åren 1903 och 1904 ökade befolkningen från 280 personer till 1 547. Efter ytterligare två år var befolkningssiffran uppe i 2 731 personer. På ungefär denna nivå låg befolkningstalet ända fram till början av 1920-talet.

En andra byggnadsvåg följde under 1920-och 30-talen med utbyggnad av bland annat egnahemskvarteren invid Fältarpsvägen inklusive de stora barnrika Mariahusen. Ännu fanns dock fria markytor kvar som kunde disponeras som koloniträdgårdar och odlingslotter av hushållen. Högaborg var en av de stadsdelar som omfattades av 1970- och 1980-talens s.k. bostadssaneringsprogram. Många av de äldre husen revs eller helrenoverades. En hel del fastigheter ifrån det förra sekelskiftet finns kvar än idag, t ex. det stora s.k. ”Bergkvistahuset” intill den forna ”lergraven” där Ångtegelbruket hämtat material till det berömda Helsingborgsteglet. Invånarantalet år 2010 var 4 104 personer.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton från Högaborg, bland annat: [[1]]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *