Hanna Christer-Nilsson

Hanna Christer-Nilsson (1867–1952) var Helsingborgs första kvinnliga läkare. Hon föddes i Borlunda i mellersta Skåne, och var en av fyra kvinnliga studenter vid Lunds högre allmänna läroverk 1886. Hon studerade vid Lunds universitet där hon blev fil kand 1889. 1893 blev hon medicine kandidat och efter studier vid Karolinska institutet blev hon medicine licentiat 1898. I oktober detta år fick hon sin läkarlegitimation. Sina studier kunde hon genomföra bland annat med hjälp av stipendier från Fredrika Bremer-förbundet.

År 1870 hade det blivit möjligt för kvinnor att utöva läkaryrket i Sverige, men inte i offentlig befattning utan som privatpraktiserande. Helsingborgsfödda Karolina Widerström kom att bli Sveriges första kvinnliga läkare och Hanna Christer-Nilsson kom också att tillhöra gruppen kvinnliga pionjärer i läkaryrket. När hon flyttade till Helsingborg 1899 och etablerade en läkarmottagning på Karl Krooksgatan 5 blev hon den första kvinnliga läkaren i staden. Några år senare flyttade hon verksamheten till Järnvägsgatan 9. I nära 25 år, fram till 1923 när barnläkaren Anna Helmer etablerade sig i Helsingborg, var Hanna Christer-Nilsson stadens enda kvinnliga läkare. Hon var specialist i gynekologi och genomförde flera studieresor till utländska lärosäten för förkovran, bland annat till Helsingfors 1898-99 där hon var elev hos den i samtiden kände läkaren Otto Engström. Hon genomförde också studier i Paris 1902, Berlin 1907 och Köpenhamn 1918. 1901 publicerade hon forskningsrapporten “Über gleichseitige extrauterine und intrauterine Schwangerschaft” tillkommen under tiden hos professor Engström i Helsingfors.

Artikel om Hanna Christer-Nilsson ur okänd tidskrift

Utöver verksamheten vid den egna mottagningen var hon ansvarig läkare vid Vita bandets småbarnshem från dess start 1911, vilket var ett ideellt uppdrag. Christer-Nilsson var tillsammans med Ellen Læstadius, Vita bandets dåvarande ordförande, initiativtagare till att ett sådant småbarnshem inrättades. Hon var också skolläkare vid Olga Appelgrens skola och Ebba Lundbergs skola.

Hanna Christer-Nilsson hade flera kommunala uppdrag, bland annat var hon ledamot i livsmedelsnämnden som inrättades under första världskriget, fosterbarnsnämnden 1915-18 och 1921-1926, folkskolestyrelsen 1914-1922 och av pensionsnämnden 1914-1933. 1910 hade det blivit möjligt för kvinnor att kandidera till stadsfullmäktige. 1912 valdes den första kvinnan in i Helsingborgs stadsfullmäktige, folkskolelärarinnan Sara Thåström, och 1913 kom Léonie Deshayes in som ersättare för en avliden ledamot. 1918 valdes Hanna Christer-Nilsson in efter att ha varit första namnet på de frisinnades lista i en av Helsingborgs valkretsar. Redan i mars 1919 var det val igen eftersom riksdagen fattat beslut om att införa allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Även denna gång valdes Hanna Christer-Nilsson in i stadsfullmäktige, nu tillsammans med ytterligare tre andra kvinnor. Hon kom att ha detta uppdrag fram till 1922.

I Helsingborg engagerade hon sig också bland annat i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, där hon under flera år var vice ordförande (ordförande var Kristina Borg). På 1920-talet satt hon i styrelsen för Skåneförbundet av Frisinnade kvinnors riksförbund. Från slutet av 1920-talet och fram till 1933 ingick hon styrelsen i den lokala kretsen av Fredrika Bremer-förbundet.

1933 slutade Hanna Christer-Nilsson sin verksamhet i Helsingborg och flyttade som pensionär till Karlskrona. Sina tre sista år tillbringade hon på Ribbingska sjukhemmet i Lund, där hon avled den 24/12 1952. I dödsrunan över henne i Helsingborgs Dagblad stod att hon ”förvärvade anseende som en mycket dugande läkare”. I sitt testamente föreskrev hon att delar av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Vita Bandet i Helsingborg.

Källor: Idun 1901/8 http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_8.pdf

Hertha 1928:4 Hertha 1932/5 och Hertha 1933/4, SvD 1953-04-24