Gatubeläggning

Gatubeläggning, spår efter medeltida kullerstensgator har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar, som t.ex. vid nuvarande Kullagatan, Södra Storgatan och Södra Kyrkogatan. S. k. ”storgatsten” började användas som gatubeläggning på Södra Storgatan år 1876. Vid samma tidpunkt introducerades makadamen som slitlager. Smågatsten blev allt vanligare i början av 1900-talet då också betong och asfalt började användas som ytbeläggningsmaterial. Vid Karlsgatans anläggande 1904–05 användes träkubb i ett försök att göra trafiken tystare. I början på 1900-talet fanns inom det dåvarande stadsområdet 186 km gator och 65 km vägar. I början av 2000-talet hade Helsingborgs stad ansvaret för ca 600 km körbanor och 200 km cykelbanor.

LÄS MERA: Jan Fredriksson, ”Från Kyrkstien till Österleden. En bok om gatukontoret och gator i Helsingborg” (2000).