Gabriel Jönsson

Jönsson, Gabriel, 1892–1984, författare. Född och uppvuxen i Ålabodarna (Flundrör) tillbragte Gabriel sina skolår 1903–12 på Helsingborgs Högre Allmänna Läroverk för gossar (Nicolaiskolan f.d.), mesta tiden inhyst hos släktingar på Söder. Han blev emellertid kuggad i studentexamen men tog sedermera studenten 1912 som privatist vid Latinskolan i Malmö. Jönsson studerade humaniora i Lund 1913–17 innan han blev författare och journalist, först på Svenska Dagbladet och därefter på Sydsvenskan. Jönsson debuterade med diktsamlingen Flaskpost (1920), där motiv från hembygden, Ven och Öresund redan dominerar med bl.a. dikten ”Vid vakten”. Denna tonsattes för övrigt 1936 av Gunnar Turesson och visan fick namnet ”Flicka från Backafall”. Andra diktsamlingar är ”Årsringar” (1927), ”Mina skepp” (1936), ”Kustland” (1941), ”Himmel och blandsäd” (1946) och ”Min strand” (1956) samt prosaböckerna ”Skånska somrar” (1935) och ”Än sjunger Öresund” (1954). Om barn- och ungdomstiden har Jönsson berättat i sin memoarbok ”Ung mellan backar och böljor” (1978) och även i dikten ”Hälsingborg” (Mina skepp): ”Här var jag ung i nio år och / sprang i Hallbergs trappor / när takens tegelkappor / sletos av Sundets vår. / Och tre konsuler grånade / av möda och förtjänst. / Och skolpojksvärlden blånade / av drömmarna beglänst.” HL

Läs mera: Solbritt Lindfors Lång, red., ”Diktarnas Helsingborg” (2005).