Elsa Collin
I SAMARBETE MED KVINNOHISTORIA HELSINGBORG. Elsa Collin var den första kvinna någonsin som spelade med i ett studentspex i Sverige. Det var 1907 och spexet hette Gerda. Elsa spelade ”kammarsnärtan” Susanna. Hon beskrevs av en recensent som livlig, glad och ogenerad. Dessutom sjöng hon ”näpet” och spelade med verklig dramatisk talang. Elsa var då 20 år och gick sin första termin i Lund. Fadern gav henne tillåtelse att följa med på turné med spexet, men bara om hon hade ett ”förkläde” (en annan studentska) som sällskap.
Elsa Sigrid Collin föddes den 3 oktober 1887. Fadern, Johan Collin, var andre stadsläkare i Helsingborg. Modern, Sigrid, dog i barnsäng när Elsa var drygt ett år gammal. Snart gifte fadern om sig och Elsa och hennes bror fick flera halv- och styvsyskon. Familjen bodde på Drottninggatan 18 till faderns död 1917.
Elsa gick i Appelgrenska skolan i Helsingborg men själva studentexamen tog hon i Göteborg. 1907 bar det av till Lund och universitet. Där gjorde hon snabbt intryck, inte minst genom att röka cigarr offentligt och stolt bära sin studentmössa i alla sammanhang. Varken det ena eller det andra var vanligt i början av 1900-talet, då studentskorna var få. Redan efter två månader i Lund fick hon rollen i spexet. Hon var också aktiv i D.Y.G. (Den Yngre Gubben), en radikal studentförening.
Trots alla fritidsaktiviteter studerade hon flitigt och blev snabbt klar med sin fil.kand. Sedan flyttade hon till Stockholm för att läsa vidare, men där blev det mer teater än studier. Först i ett studentspex; sedan i mer seriös dramatik på Lilla Teatern. Hon ansågs vara en lovande skådespelerska, särskilt i komiska roller. Men med tiden tog skrivandet överhanden.
Hon skrev många dikter, varav två till rörelsen för kvinnlig rösträtt: Giv ditt namn, kom till i samband med namninsamlingen för kvinnlig rösträtt 1913 och blev rörelsens kampsång;
Giv ditt namn! Sök din rätt!
Det är härligt att söka,
det är stort att få kämpa
för sanning och rätt.
Minns att det som du strider
och det som du vinner
skall gagna en framtid,
en senfödd ätt!
Livet i Stockholm var ingen dans på rosor. Ett sätt att skaffa pengar beskrivs av väninnan Brita von Horn: ”Om lönen …inte räckte till eller uteblev skrev lilla student Collin en dikt på marmorskivan till något restaurangbord. Den skrevs rent och en vaktmästare skickades upp till Stockholmstidningens nattredaktör och återkom med tre eller fyra tior.”
Brita von Horn, som Elsa träffade 1921, betydde mycket för henne. De var jämngamla och delade bl a teaterintresset. Med tiden flyttade de ihop i en våning vid Adolf Fredriks torg i Stockholm. Om de var ”kolossalt goda vänner” (enligt Brita von Horn) eller ”livsledsagare” (enligt vännen Lillie Björnstrand) vet vi inte säkert. I många år var Elsa Collin tidningen Arbetets teaterkritiker i Stockholm. Lillie Björnstrand skrev ”Hon var utomordentligt kunnig när det gällde teater och hade en osviklig näsa för begåvningar.”.
1938 var Elsa Collin och Brita von Horn med och startade Dramatikerstudion, en scen i Stockholm för nyskriven svensk dramatik, tillsammans med bl a Vilhelm Moberg. Tillsammans författade Elsa och Brita komedin Aschebergskan på Wittskövle. Den fick senare premiär i Helsingborg. Just denna pjäs var den första som Ingmar Bergman satte upp när han blev teaterchef i Helsingborg 1944.
Elsa Collin blev hastigt sjuk och avled den 29 juni 1941. Brita von Horn var otröstlig. Begravningsgudstjänsten skedde i Stockholm, men Elsa vilar i familjegraven på Nya kyrkogården i Helsingborg. När ”Aschebergskan” hade premiär var Brita på plats. Tillsammans med vänner lade hon då en krans på Elsas grav. Elsa Collin beskrivs som en ”sällsynt levande människa”. Hon tycks ha levt som hon ville i en tid när det var få kvinnor förunnat.
BS
Källor:
Elsa Collin 1887 – 1941. Första kvinnan på spexscenen – och mycket mer . Ur Lundensare, Fredrik Tersmeden (2018)
Hornstötar ur kulissen, Brita von Horn (1965)
Inte bara applåder, Lillie Björnstrand (1975)