Ågård

Ågård är en högloftsstuga uppförd 1810. Den stod ursprungligen i Markaryds socken i Småland, men flyttades till det nya friluftsmuseet på Fredriksdal i Helsingborg 1923. Ågårds tre uthus gick förlorade i en brand 1962.

Byggnadens historia

Vid Lagans strand, ungefär en halvmil nordväst om den lilla orten Markaryd i Småland, stod förr en fyrlängad gård med det passande namnet Ågård. Enligt inskriptionen ovanför dörren ”UP SAT AF GNS OCK APD.1810” uppfördes gården av Gudmund Nilsson och Anna Persdotter 1810.

1853 förvärvades gården av Gunne Persson (1826-1907), vars familj ägde den ända fram till 1921. Han var en skicklig och erkänd bössmed och tillverkade i bössmedjan (även den återuppförd på Fredriksdal) enkel- och dubbelpipiga mynningsladdare. Tillsammans med sin fru, Christina Andersdotter (f. 1831) fick han sex barn som nådde mogen ålder.

År 1921 skulle Sydsvenska Kraftaktiebolaget uppföra ett kraftverksbygge längs Lagan, och hade köpt Ågård för att kunna riva gården. I Helsingborg var museet på väg att öppna upp det nya friluftsmuseet på Fredriksdal, och man tackade ja till kraftbolagets erbjudande om att skänka gården till museet. Efter noggrann dokumentation fraktades Ågård del för del till Helsingborg där den återuppfördes under åren 1922 och 1923. När Fredriksdal öppnade för allmänheten 1923 var Ågård ett av huvudnumren på området.

Trots Ågårds flytt lever dess namn kvar i ett litet område invid Lagans norra strand.

Branden

Den 2 maj 1962 gick två barns tändstickslek fel och en brand uppstod i en av Ågårds längor. I polisrapporten har två museiarbetare (Augustsson och Svensson) intervjuats. De höll på att lägga ny halm på västra uthuslängan när branden uppstod. Förloppet beskrivs på följande vis:

”Ungefär 13:15-tiden kom en kvinna fram till dem i sällskap med flera mindre barn och sade: ’Det brinner där inne, jag vet inte, men det skall det kanske göra.’ Samtidigt pekade hon på den södra uthuslängan tillhörig Ågården. Augustsson sprang genast dit och såg, hur rök trängde ut ur ett hål ungefär mitt på längans södra vägg. Hålet var ungefär 20 x 30 cm stort och beläget ovanför marken. Sedan även Svensson uppmärksammat branden, sprang denne till ett brandskåp en bit därifrån och larmade brandkåren.

Under tiden sprang Augustsson till huvudbyggnaden på Fredriksdahls gård och hämtade nyckeln till Ågårds mangårdsbyggnad. I denna förvarades nämligen en skumsläckningsapparat. Sedan Svensson tillkallat brandkåren, vände han sig om och tittade mot brandplatsen. Det slog då ut en ’lång eldkvast’ ur det tidigare nämnde hålet på längan. I nästa ögonblick var hela den södra längan övertänd. Strax därefter kom Augustsson tillbaka med nyckeln till mangårdsbyggnaden, men då var redan två av gårdens fyra byggnader övertända, varför han inte längre hade någon möjlighet att ingripa med skumsläckaren.

Då brandkåren anlände till brandplatsen, var samtliga uthuslängor övertända. Då hade också taket och främre delen på mangårdsbyggnaden börjat brinna, men brandmännen vattenbegöt omedelbart denna byggnad och lyckades heja elden.”

Brandkåren hann alltså med nöd och näppe rädda boningslängan, även om den senare beskrivs som svårt svedd. Dess inventarier och interiör skadades dock inte. Uthusens interiörer, samt museiföremål som magasinerats där inne, gick helt och hållet förlorade i branden.

Efter branden valde man mellan tre alternativ: att låta uppföra nya längor som skulle efterlikna de gamla, att flytta dit gamla uthus någon annanstans ifrån, eller att restaurera mangårdsbyggnaden och låta den stå ensam. Till slut valde man det sistnämnda alternativet, och delar av de gamla husgrunderna sparades för att visa var uthusen en gång stod.

Byggnadsbeskrivning

Då Ågård flyttades till Helsingborg, var den en av få i nästan ursprungligt skick bevarade gårdar av sin typ. Dess stora värde låg i den slutna karaktären, där samtliga längor uppförts i princip samtidigt men utan att byggas ihop. Istället skärmade man av gårdsplanen med plank mellan byggnadskropparna.

Den kvarvarande boningslängan är en högloftsstuga uppfört i grovt tillyxat furuvirke, placerat i en knuttimmerskonstruktion. Detta var en byggnadstyp som var vanlig i området Halland, norra Skåne, södra Småland och Blekinge. Karaktäristiskt för högloftsstugor är kombinationen av en låg ryggåsstuga som flankeras av två högre härbren (lofthus). Boningslängan har alltid haft torvtak, medan uthusen var försedda med halmtak.

Det södra härbret skiljs från ryggåsstugan av en gång som går tvärs igenom huset. Från gången går en liten trappa upp till loftet. Det norra härbret har ett litet vindfång med dörr både till ryggåsstugan samt till ett litet kök med en stor bakugn och en öppen härd. Från härden eldar man i sättugnen som står inne i ryggåsstugan. Intill köket ligger visthusboden, varifrån man kan komma upp till loftet.

Förutom genom värmen från sättugnen kan ryggåsstugan värmas genom en eld i den öppna spisen. Stugan har en fast inredning med tvillingsängar avsedda för husets folk, fasta väggbänkar och ett hörnskåp. I södra härbret finns fasta trillingsängar avsedda för gäster, vilket är ovanligt.

Ågård idag

Idag är mangårdsbyggnaden öppen för besök sommartid. Interiören visar hur Gunne Persson och hans familj bodde och levde på Ågård i över 50 år. Byggnaden går även att beskåda utifrån under vinterhalvåret, samt håller öppet under vissa evenemang.

FJ