Nils Tåge

Tåge, Nils, under förra hälften av 1800-talet ägare av Gården Tågabacken, föregångare till villa Tågaborg, även benämnd Stora Tågaborg. Det har antagits att stadsdelen fått sitt namn efter Nils Tåge och hans gård Tågabacken, där det bl.a. bedrivits någon form av servering, vilket kan utläsas av Tengbergs skildring i ”Helsingborg År 1816”; ”[ … ] Tågabacken kommer väl min läsare ihåg, huru man hos ’Nils Tåges’ renliga och vänliga hustru förtärde hennes väl bakade fläskpannkakor och hennes dråpliga filbunke med behöfligt bröd för 3 mark (12 1/2 öre) personen). Denna egendom domineras nu af ett slott ’Tågaborg’, hvars anläggning börjades af Grefve Påhl Barck (rättare sagdt af hans Grefvinna) [ … ].

Tågabacken finns utsatt på karta redan 1787, gården då tillhörig åkerbrukaren Lars Nilsson. Eftersom Tengberg skriver ”Nils Tåge” inom citationstecken kan antas att det inte är dennes riktiga namn, utan tillägget Tåge kommer av att han bor på Tågabacken. I 1836 års ”Tomtlängd” , ett underlag för skatteuträkning, står upptaget borgaren Nils Nilsson på Nr 275, vilket var Tågabackens tomtnummer. Tidsmässigt förefaller det troligt att det är denne Nilsson som är den ”Nils Tåge” som Tengberg skriver om. Ur äldre handlingar framgår att jordarna bär namn som Tågelyckan och Tågabackajorden och att de är uppdelade på flera ägare men att de största ägorna disponeras av nämnda Nilssons, kanske far och son. Se även Tågaborg.