Magnus Erikssons gata

Magnus Erikssons gata, Olympia, efter den norske, svenske och skånske kung som levde under åren 1316–1374. Han blev norsk kung efter sin morfar våren 1319 och valdes till svensk kung efter sin farbror den 8 juli 1319 vid Mora ting intill Uppsala. Vidare blev han hyllad som skånsk kung år 1332 efter att hos tyska grevar löst in det pantsatta Skåne med 3 200 mark silver, vilket på den tiden motsvarade 6 432 kg silver. Han var sonson till den svenske kungen Magnus Ladulås och senare svärfar till den nordiska unionsdrottningen Margareta I. Efter år 1332 använde Magnus Eriksson titulaturen” Magnus mädh Gudz nadhum Konunger Swerikis, Norighis ok Skanes”. Det lilla svenska riksvapnet med tre kronor av guld på blå sköld instiftades antagligen av Magnus Eriksson, då det äldsta beviset på vapnet är en målad trekronorssköld i en vapenfris från år 1336 i ett påvepalats i Avignon i Frankrike. Detta år var det ett möte med många länder i Europa och påven i Avignon, där Magnus Eriksson var representerad. Det svenska statsheraldikerämbetet har tolkat de tre kungakronorna som tecken för Sverige, Norge och Skåne. Under sin tid som Skånes kung utnyttjade Magnus Eriksson ofta Helsingborg som regeringsort. Magnus Eriksson förlorade Skånes kungakrona till den danske kungen Valdemar Atterdag år 1360. Ursprungligen hette gatan Magnus Smeks gata, men namnet ändrades efter klagomål. BL

Läs mera: Clara Nevéus ”Ny svensk vapenbok” (1992); Michael Nordberg: ”I kung Magnus tid” (1995).