Kägelbanan på Fredriksdal

Kägelbanan på Fredriksdal, artikel av Björn Engdahl

Det gamla gästgiveriet var beläget vid Tingshuset i Mörarp. Dåvarande ägare var Adolf Friström, som troligt vis uppförde Kägelbanan i en skogsdunge invid gästgiveriets trädgårdsservering år 1904. På gästgiveriet arrangerades många glada tillställningar, som föreningsfester, bröllop och privata fester av skilda slag. Naturligtvis blev det populärt att spela kägel när man gjorde ett besök på Mörarps Gästgivaregård och då speciellt under sommarhalvåret. Tyvärr avled Adolf Friström år 1915 av slaganfall endast 54 år gammal under en auktion. Efter Friström blev det familjen Ernst Gullberg, som blev de nya ägarna till Mörarps gästgiveri, som drevs i samma anda som på Friströms tid. Gästgiveriet stannade i familjen Gullbergs ägo. Ragnar Gullberg den sista gästgivaren var en företagsam man. Förutom gästgiveriet bedrev han bil och cykelverkstad samt bensinstation. Gästgivaregården blev en populär nöjesplats, kända artister som Edvard Persson m.fl. blev stora dragplåster, som kunde samla tusentals besökare. Under många år gick affärerna bra för Ragnar Gullberg. Då E 4:an fick en annan sträckning började det att bli tomt på Mörarps gästis, enstaka begravnings och bröllopsgäster samt någon stamgäst var de enda kunderna. År 1972 avled hustrun Elsa som bistått Ragnar Gullberg under alla år. Det talades om att Ragnar Gullberg ensam gick kvar bland de dukade borden och inväntade kommande matgäster. Ragnar Gullberg avled 1982. Det gamla gästgiveriet föll offer för grävskoporna ett par år efter Ragnar Gullbergs bortgång.

Flytten till Fredriksdal
År 1984 revs det gamla gästgiveriet i Mörarp, och gick till historien. Kägelbanan stod kvar några år, men flyttades upp på Fredriksdal år 1988. Kägelbanan uppfördes vid de så kallade ”Röda barackerna” längs med Avenbokshäcken. De första åren var det medlemmarna i Möllevångsgillet som ideellt stod för öppethållandet. Museibesökarna kunde då passa på att spela kägel. Byggnaden användes också under någon tid som magasin och var tillfälligt stängd. Sedan några år tillbaka har banan varit öppen vid Fredriksdals midsommarfirande och Mikaeli marknad. Våren 2015 flyttades Kägelbanan till ängen vid Ågård, där den kommer mer i fokus för besökarna vid Fredriksdals olika arrangemang. Under sommaren 2015 invigdes Kägelbanan på sin nya plats under ett Familjedagsarrangemang. Besökarna visade stort intresse, och det spelades flitigt hela dagen. Säkerligen kommer Kägelbanan att bli en stor attraktion vid de kommande arrangemangen på Fredriksdal framöver. Dessutom är Kägelspel föregångare till dagens Bowlingsport.

Historik om kägelspel

Kägelspelet anses vara ett av de äldsta tävlings- och sällskapsspelen i världen. I det gamla Egypten var spel med rullande stenar ett vanligt fenomen. I gamla gravar har man hittat kägelscener inristade i gravväggarna. I Europa var det i det medeltida Tyskland som intresset för kägelspel tog fart. Till och med på klostren blev munkarna hängivna kägelspelare. Det talades om att förbjuda kägelspelet, då det påverkade tiden för böner i negativ riktning. Spelets popularitet spreds över hela Europa. Under 1500-talet lät den engelska kungen Henrik VIII uppföra en kägelbana vid sitt residens.

I Sverige blev kägelsporten mera känd under 1700-talet, då den omnämns i böcker. Fredman talar i sin epistel nr. 55 om kägelspel vid Hammarby tull en sommarafton år 1770. Kägelbanor började uppföras lite var stans i landet och blev främst ett nöje för överklassen. Från tidigt 1800-tal och en bit in på 1900-talet fanns det banor i många brukssamhällen och vid många herrgårdar. Med tiden blev det allt vanligare att man uppförde kägelbanor vid gästgivaregårdar och festplatser, där kägelbanan från Mörarp var ett exempel. Kägelspel är föregångare till dagens Bowlingsport.