Hans Alfredson

Alfredson, Hans, författare, regissör, scenartist. Född 1931 i Malmö, uppvuxen i Helsingborg från 1936 på Karl X Gustavs gata, mitt emellan Halalid och Johan Banérs gata. Huset Tågagatan/ Vikingsgatan är beskrivet som Holger Axel Anderssons hem i inledningskapitlet till romanen ”Attentatet i Pålsjöskog” (1997). Alfredson brukar tala om sin barndoms ”tre backar”. En var Tågabacken, som han regelmässigt cyklade på väg till skolan, den andra var Halalid, den tredje Johan Banérs gata. Alfredson tog studentexamen 1950 vid Högre allmänna läroverket för gossar Nicolaiskolan f.d., studerade sedan humaniora i Lund och blev fil.kand. 1956. Han blev allmänt bekant för en större publik genom spexet ”Djingis Khan”, ett av de klassiska lundaspexen, först framfört under karnevalen i Lund 1954. Alfredson skrev flera av spexvisorna, främst den s.k. ”Härjarvisan”, som blivit något av en populär, studentikos folksång. Redan dessförinnan och ytterligare några år publicerade sig Alfredson med egensinniga kåserier och drastiska reportage som sommarvikarie på Öresunds-Posten i Helsingborg, bl.a. om en ”utgrävning av ett smugglarnäste” i landborgen vid Konsul Perssons villa.
Hans första sommarjobb var, symboliskt nog, som pollettpojke på ”Kvick”, den lilla färjan mellan Hamntorget och Parapeten, som var världens kortaste och tidsmässigt längsta färjeförbindelse! Även om livet på ”Kvick” skrev Alfredson kvicka kåserier i Öresunds- Posten. Tillsammans med uppsaliensaren Tage Danielsson svarade lundensaren Alfredson under åren 1961–85 för en rad oförglömliga revysuccéer, bl.a. ”Gröna hund” (1962), ”Håll igång” (1963), ”Gula hund” (1964). Av Alfredsons många filmer tillsammans med Danielsson, där han själv också medverkade som aktör, kan nämnas ”Att angöra en brygga” (1966), ”Äppelkriget” (1969) och ”Den enfaldige mördaren” (1982). Han medverkade med uppmärksammade, humorfyllda krumelurer också i en rad andra filmer, bl.a. i Jan Troells Moberg-epos ”Utvandrarna” (1971–72). Välkänd är också hans filmatisering av Birger Sjöbergs roman ”Kvartetten som sprängdes” (1973), där ”Krutstan” delvis motsvaras av Hbg och många exteriörer är lätta att känna igen. ”Attentatet i Pålsjöskog” (1997) utspelas huvudsakligen i Helsingborg, även om handlingen är helt fiktiv. Inledningen till den mörka boken ”En ond man” (1980) hör hemma i Helsingborg, staden bildar bakgrund till ett par av de festligaste scenerna i den spexiga beredskapskomedin ”Åh, vilken underbar fred”, först framförd på Dramaten 1966. HL