Elin Wägner

Wägner, Elin, 1882–1949, författare. Helsingborg blev bara en snabbt förträngd episod i Elin Wägners liv, det var dock där hon formades som författare. Wägner var född i Lund. Elins mor dog då flickan var tre år gammal, och fadern, filosofidocent och lektor, gifte om sig och skapade en ny familj där Elin inte kände sig hemma. När Elin var femton år gammal befordrades fadern Sven Wägner till den ansedda rektorstjänsten vid Helsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Nicolaiskolan f.d.) i Helsingborg, och här lät han år 1900 bygga åt sig och sin familj Villa Östanlid, som låg i hörnet av Östra Vallgatan och Olympiavägen. I opposition mot den patriarkaliske fadern, som förvägrade henne akademisk utbildning till förmån för den yngre brodern Harald, också han författare, fast mindre framgångsrik, ägnade sig Wägner tidigt åt fritt författarskap. 1901 framträdde hon med sitt första bidrag till Helsingborgs-Posten, en novell med titeln En modig liten Qvinna.

Efter att ha recenserat böcker i tidningen och medarbetat med noveller blev hon från nyåret 1903 och två år framåt anställd som journalist på Helsingborgs-Posten Skåne-Halland, som det fullständiga namnet löd. Här skrev Wägner utöver recensioner och reportage en lång rad kåserier, publicerade under olika signaturer, främst Cafour. Därmed var en stor författarinna född. HL

Läs mera: Solbritt Lindfors Lång, red., ”Diktarnas Helsingborg” (2005).