Borgmästare

Borgmästare. Titeln/funktionen omnämns första gången för Helsingborg i en köpehandling på 1350-talet men ämbetet har troligen funnits tidigare. I äldre tider var det sällsynt att borgmästare och rådmän hade någon formell juridisk utbildning. Bredvid sina ämbetsplikter fortsatte de att driva sina borgerliga näringsfång. Under senmedeltiden blev det allt vanligare att två personer samtidigt innehade befattningen som borgmästare. Kungen utsåg justitieborgmästaren medan stadsborgmästaren utsågs av borgerskap och magistrat. År 1749 föreskrevs att alla borgmästare skulle vara utbildade jurister. Borgmästare och rådmän utgjorde länge stadens magistrat och rådhusrätt och var samtidigt tillsammans med borgerskapets äldste stadens styrelse.
Den nya samhällssyn som gjorde sig gällande i början av 1900-talet, framför allt införandet av allmän rösträtt, skulle i grunden förändra borgmästarsysslan ända tills att den avskaffades 1971. Samtidigt försvann städernas rådhusrätter och ersattes av tingsrätter. 1948 valdes Helsingborgs borgmästare för sista gången. Dåvarande byråchefen i socialdepartementet Lars-Gunnar Ohlsson, blev vald. Stadens siste borgmästare var, även sedan den nya kommunallagen trätt i kraft, fortfarande chef för den nu statliga rådhusrätten fram till år 1971. Se även Kommunala styresformer.
Läs mera: Anna-Brita Lövgren, ”Politik och förvaltning från kommunalreform 1862 till sammanläggning 1971”, Helsingborgs historia VII:1, (1992); Gösta Johannesson, ”Helsingborg, stad i 900 år” (1980).

Borgmästare

(Levnadsår inom parentes)

Michel Pedersen, före 1380

Thorborn Brun, före 1380

Johannes Skytte, före 1380

Matts Pedersen Töndebinder, ca 1530

Bertel Svart, 1592

Hans Thomeson, till 1597

Thomas Hanswn Moet, till 1612

Willom Willomsen, till 1622

Jens Olufsen, från 1622

Jesper Pedersen, från 1627

Peder Pedersen, samma tid som föregående

Jens Christensen, från 1641

Ennert Pedersen, 1650–1655

Christen Nilsen Brock, från 1655

Jens Nilsen, samma tid som föregående

Eggert Elers, från 1656

Hindric Mårtensson Hierzeel, från 1660

Bengt Pihl, (adlad Pihlcrona 1675) från 1668

Anders Ekebom, från 1672

Gabr. Hillersten

Magnus Paulin, från 1681

Bengt Langh, från 1682

Anton Perment, från 1696, avsatt 1704

Gabr. Löfman, från 1704 till 1710 fr.o.m 1700-talet finns säkrare uppgifter:

Henric Sylvius (1682–1757), i ämbetet 1710–1738 Petter Pihl d y (1704–1759), 1738–1759

Michael Andreas Cöster (1729–1786) tf 1759–1761

Nicolaus Cervin (1729–1791) 1761–1791

Lars Mathias Gülich (1744–1792) vice 1790–1791, 1791–1792

Carl Gustaf Ekerholm (1759–1808) 1793–1808

Anders Petter Ståhle (1774–1832) 1809–1832

Håkan Lundberg (1795–1849) 1832–1849

Lars Magnus Wejlander (1806–64) tf 1847 1849–1864

Victor Landegren (1823–1875) 1864–1868

Eric von Stockenström (1823–1905) 1868–1899

Gustaf Hoff (1849–1911) tf 1893, 1899–1911

Johan Bååth (1870–1953) 1911–1936

Joel Laurin (1899–1982) 1936–1948

Lars Gunnar Ohlsson (1905–1982) 1948–1970