Bagerier och bageriföreningar

Ettans bilar och hästskjutsar var ett välkänt inslag i stadsbilden
Ettans bilar och hästskjutsar var ett välkänt inslag i stadsbilden

Bagerier och bageriföreningar, i det förindustriella Helsingborg var enligt en strikt skråordning bagaryrket uppdelat på finbagare (vete-brödsbagare) och grovbrödsbagare. Från ett typiskt hantverk utvecklades bagerinäringen under 1900-talet till storbagerier som alltmer kommit att dominera brödmarknaden. Några framträdande namn bland stadens bagare under 1800-talet var Flyborg (släkten) Murman, Wingårdh, Lundbladh, Dahlin och Klintman. Kring sekelskiftet 1900 tillkom flera kooperativa bageriföreningar som konkurrerade med de privata bagarna i staden. Grundvalen för dessa var andelstecknande och återbäring på gjorda inköp. Det första andelsbageriet var Helsingborgs Allmänna Bageriförening nr 1, senare namnändrat till Ettan eller Ettans bröd, som startade 1888 i en källarlokal på Nytorgsgatan 25. Föreningen växte snabbt och redan sju år senare kunde man flytta in i ett eget hus på Söder. Den stora Ettanfastigheten på Gasverksgatan 24 togs i bruk 1932.

Carl Perssons bageri och nedan Svedbergs bageris brödbil som den såg ut på 1920-talet
Carl Perssons bageri och nedan Svedbergs bageris brödbil som den såg ut på 1920-talet

Bageriföreningen nr 1 hade vid starten målet att uppnå 500 medlemmar. När detta var uppnått bildades 1890 Bageriföreningen nr 2. Trean bildades 1893 av missnöjda medlemmar i de två föregående. Ettan lades ner 1982 varefter medlen skänktes till Folkrörelsearkivet i Helsingborg. Ettan fick som nämnts tidigt konkurrens av ytterligare två liknande andelsföreningar, båda på Söder. Bageriföreningen nr 2 låg på Nytorgsgatan 27 och upphörde i början på 1940-talet. Bageriföreningen nr 3 låg på Södra Tvärgatan med butik i Nytorgsgatan 34 jämte filialer i centrum och på Råå. År 1959 gick Trean upp i Kooperativa Föreningen Svea. Ännu en bageriförening lät tala om sig tidigt på 1900-talet och verkade ännu fram till 1950-talet, nämligen Bageriföreningen Garanti i det södra hörnhuset på Erik Dahlbergs gata och Brommagatan på nedre Tågaborg. Bland andra, åtskilliga mer eller mindre välkända, bagerier under 1900-talet inom den centrala staden, kan nämnas Bosse Bagare, Callmers, Bröderna Nilssons, senare Siffes, Bror Nilsson & Söner, Kooperativa bageriet, Carl Bengtssons, Carl Perssons, Svedbergs, J. Svenssons och Wittzälls. Sammanslagningar av flera av de större har resulterat i storbagerier som etablerat sig i stadens ytterområden. SG


I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton från Bageriföreningen 1:an: [[1]] och Bageriföreningen 3:an: [[2]]
Läs mera: Carl Johansson, ”Hälsingborgs Allmänna Bageriförening under 50 år” (1938).

svedbergs
svedbergs
Carl Perssons bageri och nedan Svedbergs bageris brödbil som den såg ut på 1920-talet