Badhus

Helsingborgs nya badhus, invigt 1864
Helsingborgs nya badhus, invigt 1864

Badhus. Det äldsta kända kallbadhuset i Hbg anlades 1798 av Ramlösa brunn. Det brann ner på sommaren 1811. Vid nuvarande Prästgatan, vid Ingemar Bergmans plats, låg under 1800-talet ett kallbadhus. Detta blev särskilt känt för sina s k ”engelska badvagnar” som transporterade badgästerna fram och åter mellan badhuset och själva badplatsen. Rakt nedanför Tågagatan invigdes i juli 1864 Nya kallbadhuset. Det förstördes vid en häftig storm i februari 1868. Den raserade anläggningen återuppfördes på samma plats, men trettio år senare mötte den ett liknande öde vid den beryktade julstormen 1902. Ett tredje försök året därpå resulterade i byggandet av en anläggning några hundra meter norröver som fick namnet Norra kallbadhuset. Detta gamla ”Kallis” fick stå kvar ända till Valborgsmässoafton 1968 då den ålderstigna anläggningen eldades upp av brandkåren, ett valborgsbål som bevittnades av tiotusentals helsingborgare. En kort tid därefter uppfördes den nuvarande badanläggningen på samma ställe.

Norra kallbadhuset som det såg ut före Valborgsmässoafton 1968
Norra kallbadhuset som det såg ut före Valborgsmässoafton 1968
Norra kallbadhuset som det såg ut före Valborgsmässoafton 1968

Flera moderniseringar har genomförts och planer finns på ett spa och en närliggande hotellanläggning (2005). År 1878 uppförde Helsingborgs Kallbadhus AB ett badhus på Söder, förstört 1885. Ett nytt byggdes året därpå, men vid den ovan nämnda julstormen 1902 var även dess saga all. Vid stranden nedanför de dåvarande husarkasernerna på Söder fanns Södra kallbadhuset, uppfört 1910. Längre norrut vid stadens ”riviera” ligger ännu ett traditionsrikt kallbadhus, Pålsjöbaden, liksom ”Kallis” året-runt-öppet för bastubad. På denna plats hade familjen Follin på Pålsjö redan 1880 uppfört ett badhus (det Follinska badhuset). Då staden 1908 förvärvade större delen av Pålsjö egendom ingick även badhuset. En strandbadplats, utformad av arkitekt Ola Anderson anlades. Denna drevs fram till 1912, som Helsans Pålsjöbad, lydande under brunnsanläggningen i Hälsan. Efter protester från allmänheten, som ansåg att badområdet skulle vara tillgängligt för alla, öppnades badet som sådant 1912. Idag (2005) arrenderas badet jämte ett inrättat spa av privata entreprenörer. Planer på utvidgning av anläggningen är under utredning. Pålsjöbaden ses som en unik anläggning i landet och är klassad som särskilt värdefull bebyggelse. Ett tredje kallbadhus med liknande faciliteter är Råå kallbadhus som togs i bruk 1897.

72raabad
72raabad
Kallbadhuset på Råå

Varmbadhus

Redan 1787 omtalas ett badhus vid nuvarande Sankt Jörgens plats mellan Drottninggatan och Pålsgatan. Det beskrivs som en byggnad av ”Ler & Korsvirke”. Enligt Fritz Netzler inköpte Sundhetsnämnden 1850 ”det Norra Badhuset vari inrättades ett sjukhus”. Det övertogs och drevs från 1857 av skräddaren Per Grönvall, som enligt en samtida annons kunde erbjuda badgästerna ryskt bad, gyttjebad, varma saltvattenbad samt varma och kalla duschar. Det ”Grönvallska badhuset” brann ner 1876, det tillhörande boningshuset kunde dock räddas. Badhuset återuppfördes inte.
På det öppna området omedelbart norr om Inre hamnen uppfördes 1838 ett varmbadhus som 1856–57 ombyggdes till tullhus (i senare tider känt som Gamla tullhuset). Innan tullen tog över byggnaden fanns här tio badrum, samtliga försedda med ”duschinrättningar samt väl möblerade toalettrum”. I övre våningen inreddes en större ”konversationssalong”. Byggnaden har byggts om flera gånger och använts för olika ändamål. Byggnaden genomgick en större om- och tillbyggnad 1886 efter ritningar av Mauritz Frohm. När badinrättningen upphörde hyrde köpmannen Carl Flyborg (släkten) huset som magasin. I senare tid har Gamla tullhuset, som det fortfarande kallas, tjänat som passagerarterminal för bl.a. Köpenhamnsbåtarna och Sundsbussarna (se färjetrafik). År 1872 tillkom ”Gamla varmbadhuset” på Drottninggatan på den tomt där knappt hundra år senare det förutvarande stadshuset uppfördes. Badhuset tillbyggdes 1898 med en simhall som låg utmed Badhusgatan. På Söder uppfördes vid nuvarande Gustav Adolfskyrkan ett ”folkbadhus” 1902. Det revs 1939 för att två år senare ersättas av det moderna Simhallsbadet, ritat av Mogens Mogensen.

Folkbadhuset på Söder strax före rivningen i augusti 1939
Folkbadhuset på Söder strax före rivningen i augusti 1939
Folkbadhuset på Söder strax före rivningen i augusti 1939

Ur en annons införd av fröken Barck, ägarinnan till Nya kallbadhuset inför öppnandet 1864: Nya badhusinrättningen för kalla sjöbad innehåller icke mindre än 45 st. väl möblerade toilettrum, hvaraf en del äro försedda med mindre bassiner, 2 större bassiner, en för herrar och en för damer.
Se även Fria bad och Örestrandsbadet.