Avlopp

Avlopp, de första avloppsledningarna i Helsingborg grävdes ner i mitten av 1870-talet och drygt ett decennium senare fanns avloppsledningar i hela den dåtida stadsbebyggelsen. Tidigare fanns endast diken och övertäckta rännstenar för spill- och regnvatten. Ledningarna från vattenklosetterna anslöts till privata brunnar på fastigheten, vilka tömdes manuellt. Vattenklosetterna kunde anslutas till stadens avloppsnät först år 1913. Avloppsledningarna utmynnade i Öresund utan att vattnet renades, vilket med tiden gav upphov till stora föroreningar i hamnarna och vid stränderna med negativ inverkan på badvattnet och fisket. På 1930- och 1940-talen anlades avskärande avloppsledningar längs kusten och utloppen i Öresund koncentrerades till tre platser – norr om Norra hamnen, Furutorpsgatans förlängning och söder om Kopparverket – där 350–500 m långa kulvertar utmynnade i Öresund på ca 10 meters djup.

Ditintills hade för det mesta spillvatten från både hushåll och verksamheter samt regnvatten samlats upp i samma ledning. Från i mitten på 1950-talet byggdes alla nya områden ut med separata spillrespektive regnvattenledningar. Äldre områden har successivt byggts om till separata system. Ombyggnaden är nu i princip genomförd efter femtio år. Under 1960-talet gjordes en omfattande utredning angående byggandet av ett centralt avloppsreningsverk. Resultatet av utredningen blev att Öresundsverket byggdes, vars första etapp blev klar 1974. Nästa etapp var klar 1989. Allt spillvatten i staden är anslutet till Öresundsverket, som renar ca 50 000 m3 per dygn före utsläpp i Öresund. Vid kommunsammanläggningen år 1971 hade tätorterna egna avloppsreningsverk. Under det närmaste decenniet därefter lades de lokala reningsverken ner och orternas avloppssystem anslöts till ledningsnäten i Helsingborg.

Läs mera: Jan Fredriksson, ”Vatten och avlopp i Helsingborg” (1996).