Allers förlag

Allers förlag, del av Aller-koncernen, ett ledande tidskriftsförlag i Norden. Det fortfarande familjeägda företaget grundades 1877 i Köpenhamn av Carl Aller (1845–1926). Den svenska ”Allers Familj-Journal” (urspr. Illustrerad Familj- Journal) började tryckas 1879, men 1893 förlades tryckningen till Schmidts boktryckeri i Helsingborg. Året därpå invigdes en egen officin vid Tallgatan. Allers blev snart den ledande familjetidningen i Sverige med en veckoupplaga som från 1920 och framåt pendlat mellan 300 000– 400 000 exemplar. Redaktion, administration och tekniska avdelningar låg fram till 1974 kvar på Tallgatan, men flyttade nu till en nybyggd anläggning vid Landskronavägen. Verksamheten hade växt betydligt och nya trycktekniska metoder hade genom åren ställt nya krav. Samtidigt hade tillkommit en rad nya produkter, bl.a. den stilbildande damtidningen ”Femina” (ursprungligen Allers Mönstertidning), numera månadstidskrift, samt nöjestidningen ”Hänt i veckan” (nuvarande Se och Hör). Förlaget växte ytterligare under 1980- och 90-talen efter förvärv av ”Allas Veckotidning”, ”Hemmets Veckotidning”, ”Svensk Damtidning” och ”Året Runt” samt månadstidskrifterna ”Antik & Auktion” och ”Foto”. Den totala tryckupplagan för förlagets tidskrifter är upp mot två miljoner exemplar/ vecka (2005).

”Världen kom genom Allers”

Allers Familj-Journal är för många svenska män och kvinnor i mogen ålder liktydigt med begrepp som veckotidning och förströelse av skiftande slag. Allers satsade tidigt på unga läsare med bl.a. klippdockor för flickorna och lövsågningstips för pojkarna samtidigt som familjens vuxna fick sin beskärda del av kärlek och romantik i följetonger eller spännande läsning om teknik och upptäckter. Många är säkert de barn som under årens lopp med hjälp av sax och klister tillverkat dockhus, svenska slott, riddarborgar, bilar, flygplan och mycket annat av Allers modellkartonger. Nils Poppe berättar i biografin ”Poppe i ljus och mörker: en biografi om Nils Poppe” att även han som barn har klippt ut dockteaterfigurer ur Allers Familj-Journal som han klistrade ihop med hjälp av vetemjöl och vatten. I Allers kunde man lära sig lövsågningens ädla konst. Hemma vid köksbordet kunde de unga med hjälp av enkla ”verktyg” och efter tidningens modellritningar tillverka allt möjligt som fotografiramar, skrin, lampskärmar etc. Allers var kort sagt den tidens TV och då talar vi förstås om tidigt 1900-tal. Världen kom bokstavligt talat hem till Allers-läsaren genom fantasieggande reseskildringar av t.ex. de danska långfärdsresenärerna Hakon Mielche och Holger Rosenberg eller genom populärvetenskapliga artiklar om nya underbara uppfinningar och upptäckter i främmande världsdelar. För spännande historiska romaner svarade bl.a. de kända författarna C. Aug. Cederborg och K.G. Ossiannilsson. De ofta gripande och alltid romantiska följetongerna och novellerna hade sin givna läsekrets. Somliga blev formidabla succéer, som den hjärteknipande ”Barn 312”. Bakom författarnamn som Bodil Forsberg, Else-Marie Nohr och Eva Stern dolde sig en outtröttlig och länge anonym följetongsförfattare vid namn Erling Poulsen. Ett 70-tal romaner forsade ur hans penna. Andra namn bland de hundratals ”fasta” frilansare som vi mötte i gamla Allers är fotografen K.W. Gullers, deckarförfattaren Stieg Trenter, sällskapsreseguiden Gallie Åkerhielm, redaktörerna Allan Schulman, Helsingborgsfödde Bo Hansson och Allan Beer samt, och inte minst, den legendariske korsordskonstruktören Georg Skogberg. För många tecknade, humoristiska omslagsbilder svarade t.ex. Lawson Woods, Kurt Ard och Ib Thaning. SG, MM

Läs mera: Sven Bergquist, ”En Kulturhistoria – Allers Förlag 100 år 1894–1994” (1994), Gaby Wigardt ”Poppe i ljus och mörker: en biografi om Nils Poppe” (1998).