Frillestads kyrka

Frillestads kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Frillestads kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Frillestads kyrka, är byggd 1877 efter ritningar av J. F. Åbom. Tornet kvarstår från den ursprungliga kyrkan från 1100-talet och har kvar kalkmålningar från 1400-talet. Den nya kyrkan byggdes utanpå den medeltida. Bänkarnas ytterkant inne i långhuset markerar den ursprungliga kyrkans bredd.

Frillestad kyrkas byggnadshistoria

Frillestads kyrka uppfördes under 1100-talets andra hälft eller 1200-talets första hälft enligt romanskt mönster och bestod av långhus, kor och halvrund absid. Som byggnadsmaterial användes troligen kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. I ett äldsta skede uppfördes troligen kor och absid intill en stående träkyrka. Därefter, mot slutet av 1100-talet eller tiden omkring 1200, uppfördes ett kvadratiskt torn i väster varefter ett murat långhus kom att ersätta träkyrkan. Senare under medeltiden, förmodligen under 1400-talet, slogs tegelvalv i kyrkan, tornet försågs med ett trapphus i norr och ett vapenhus uppfördes vid långhusets sydportal. Under 1800-talets första hälft revs vapenhuset och trapptornet, och kyrkan försågs med en västportal. På 1870-talet revs medeltidskyrkans långhus, kor och absid, och istället uppfördes ett nytt, större långhus med tresidig koravslutning, byggt i gotikimiterande stil. Vid samma tid byggdes tornets övre del om och försågs med gavelrösten. Av medeltidskyrkan återstår idag endast tornets nedre del (Anshelm 1947:555; Jacobsen 1993:117; Jansson 1993b; Forsberg 2005c).

Frillestads kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Frillestads kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

En invändig renovering av kyrkan genomfördes 1993. Vid denna frilades delar av tornets och tornbågens murverk från sentida puts- och kalklager varefter en murverksundersökning vidtog. Vid denna konstaterades det att tornet ursprungligen varit av ansenlig storlek. Det har rest sig minst 13 meter i höjden och 3,5 meter ovan det medeltida långhusets taknock. Tornet var ursprungligen oputsat både ut- och invändigt. Den rundbågsavtäckta tornbågen är av allt att döma ursprunglig i östra tornmuren. Omfattningen är gjord av något mer välbearbetade sandstenskvadrar än murverket i övrigt. I både norra och södra tornmuren återfinns två ursprungliga öppningar som förmodligen utgjort förvaringsnischer. I tornets norra murverk ovanför valvet finns rester av en sekundär, tegelomfattad ingång från det rivna trapptornet. Öppningen har troligen tillkommit i samband med valvslagningen. Runt tornet löper en skråkantslist av sandsten cirka sju meter ovan mark. Listen fortsätter obruten i östra murverket mot långhusvinden där den även har varit dold av den medeltida stenkyrkans tak. Tornet har välmurade hörn åt nordost och sydost, med hörnmurning som fortsätter obruten till minst 1,3 meter under nuvarande murkrön. Anslutande långhusmurar, även de medeltida, tycks ha murats i stötfog i norr och söder mot tornet åtminstone från denna nivå. Inga intakta medeltida långhusmurar eller spår av bortrivna anslutande murar iakttogs ovan valv. I östra tornmuren finns putsanslag och spikar från anslutningsplåtar mot taket över det medeltida långhuset, som hade en taknock cirka 2,3 meter under dagens taknock. Spår av äldre putslager visar också att långhustaket sträckte sig norr och söder om tornet. Utifrån det uppmätta takfallet kan det medeltida långhusets bredd och murhöjd rekonstrueras. De medeltida långhusmurarna var cirka 50 cm lägre än dagens. Om tornet byggts i samband med, eller efter långhusbygget, är det rimligt att anta att delar av långhusets västmur skulle utnyttjas för tornets östra mur. Några sådana spår kunde inte fastställas, däremot tycks största delen av tornets östra mur ha uppförts obruten från marknivå, i en etapp (LMA, Andersson & Cronwall 1984; Jansson 1993b).

Frillestad kyrkas torn. Foto: Sven-Olof Larsén

Frillestad kyrkas torn. Foto: Sven-Olof Larsén

Stora delar av medeltidskyrkans sandstensmurverk har återanvänts i murarna till nuvarande långhus och kor, samt placerats i valvsvicklarna ovan valven på dessa byggnadsdelar. På två inmurade stenar iakttogs rester av figural kalkmålning. Motiven var mycket fragmentariska och svårtolkade, men på en sten kan de tolkas som fötter och delar av en klädedräkt (Jansson 1993b). I samband med en större renovering 1953–54 framkom medeltida kalkmålningar i tornvalvet. Dessa består av kvadermålningar och växtslingor samt ett bildmotiv föreställande två betande rådjur på var sin sida om ett träd. Målningarna, som har daterats till 1400-talets andra hälft, anses vara utförda av samma skola som varit verksam i Södra Åsums kyrka (Banning 1976b:301).

I kyrkan fanns tidigare en träskulptur föreställande en sittande Kristus, daterad till 1400-talets andra hälft. Denna återfinns numera på Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM inv nr 15773). Figuren avbildar Kristus sittande med korsade, sammanbundna händer stödda mot knäna. I händerna har tidigare pinoredskap funnits, men dessa är nu förkomna. Troligen har träskulpturen avbildat ”Kristus i eländet”, det vill säga i väntan på korsfästelsen, och fungerat som andaktsbild (Liepe 1995a:177; Liepe 1995b:269).

I kyrkan finns en medeltida dopfunt. Den är tillverkad av Höörsandsten och tillhör den så kallade Allerumsgruppen och dateras därmed till 1100-talet eller möjligen 1200-talet (Tynell 1921:72). Vid Lunds Universitets Historiska Museum återfinns även två skulpterade sandstensdetaljer som troligen är samtida med kyrkans uppförande, alltså 1100-talets andra hälft eller 1200-talets första hälft (ÄKKS 1914:67; LUHM inv nr 18853:a-b). Den ena pjäsen utgör en pilasterbas, rikt ornerad med flätverk, medan den andra utgör en rundad skål. De cirkulära partierna på båda föremålen har ungefär samma diameter, och båda är försedda med lodrätt genomgående hål. Det är därför troligt att de ursprungligen ingått i en och samma konstruktion, troligen en fristående piscina, en vigvattenskål, där den mittersta delen, pilastern, saknas. De genomborrade hålen kan därmed tolkas som uttömningshål. Piscinan har stora likheter med en tredelad piscina från Dalby kyrka som förvaras vid Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM inv nr 13184:k-l). Vid kyrkan har även ett litet medeltida bronsföremål påträffats i samband med grävningsarbeten. Detta har utgjort en av flera fötter till en ljusstake eller något liknande föremål och är utformad som en tass med fyra markerade tår (HeM inv nr 1983-52).

Frillestad kyrkas torn

Resultaten från 1990-talets murverksundersökning har givit spännande information om kyrkans byggnadshistoriska utveckling. Det framträder med tydlighet att tornet från början har varit en reslig och mycket välgjord byggnadsdel av tidigmedeltida snitt. De ursprungliga tornöppningarna har romanska stildrag med rundbågsavtäckning. Tornmurens tjocklek och skifthöjden tyder dock på att tornet inte tillhör den äldsta perioden av stenkyrkobyggande. Valet av material och bearbetningen, tillsammans med murningstekniken, visar att man från början månat om hantverksskicklighet och ansträngt sig att uppföra ett jämnt och fint murverk av kvadersten, även om det förekommer en del stora oregelbundenheter i stenstorlek och skifthöjd. Detta kan troligen tolkas som att tornet uppförts i ett relativt tidigt skede av kvaderstensbyggande, innan tekniken fullfjädrats. Eftersom tegel inte ingår i det ursprungliga murverket kan tornet dateras till tiden före eller runt 1200. Då tornets bottenvåning från början antas ha haft synligt murverk, vilket putsats innan valvslagningen, bör det ha gått en längre tid mellan tornbygge och valvslagning. En annan intressant iakttagelse är att tornet tycks ha uppförts som en egen byggnadskropp utan anslutning till någon tidigare murad byggnadsdel. Det innehåller inte heller några rester av tidigare befintliga byggnadsdelar. En förklaring kan vara att långhuset påbörjades samtidigt med tornet och att tornets nedre murverk därför murats i förband med västgaveln. Den förlängning av långhusmurarna som har funnits norr och söder om tornet skulle kunna vara sekundära förstärkningar. Det finns heller inga spår av en ursprunglig långhusgavel. En sådan kan helt eller delvis ha rivits eller rasat i samband med tornbygget, varefter tornets östmur helt och hållet ersatt denna. Tornet kan också ha byggts mot en stående träkyrka. Detta kan förklara varför det från början inte tycks ha funnits någon förbindelse mellan torn och långhusvind. En sådan öppning hade å andra sidan inte behövts om långhusvinden varit tillgänglig från koret eller långhuset, exempelvis om denna haft en öppen takstol. Den välgjorda sandstenslisten runt tornet har varit dold under långhusets takfall. Listen kan ses som ett dekorativt inslag som från början varit avsedd att synas åt alla håll. Med ett betydligt lägre och något smalare långhus av trä kan listen från början ha varit synlig ovanför långhusets taknock. Det är således möjligt att kyrkan en tid består av ett murat kor med absid och ett murat västtorn med ett mellanliggande långhus av trä. Medeltidskyrkans murade långhus har i så fall uppförts sekundärt (Jansson 1993b).

Det förhållandevis tidigt uppförda tornet har förmodligen rymt flera funktioner. Den ursprungliga tornbågen visar att tornet uppförts i anslutning till ett befintligt eller planerat kyrkorum i öster, och att tornet från början haft direkt förbindelse med kyrkorummet och endast varit tillgängligt därifrån. Eventuellt har det före valvslagningen funnits någon form av avskärmning mot kyrkan eller ett läktararrangemang i tornkammaren. Tillsammans med de framkomna väggnischerna har tornrummet sannolikt tjänstgjort som kapell eller särskilt gravrum för kyrkans patronus och dennes familj under äldre medeltid. Särskild herrskapsläktare tycks dock ha saknats i tornet. Från början hade tornet öppningar åt alla väderstreck nära takfoten. Dessa var sannolikt avsedda som ljudöppningar, vilket talar för att tornet ursprungligen också haft funktionen av klocktorn (Jansson 1993b).
Författare: Peter Carelli

I Kulturmagasinets/Helsingborgs samlingar hittar du ett vykort där kyrkan och bostadshus finns avbildade: [[1]]

Läs mera: Medeltidens kyrkor

Kyrkoherdar i Frillestads och Ekeby pastorat

(årtal inom parentes avser levnadsår)

1 Herr Anders, 1500-talet

2 Marcus Hansen, 1564–

3 Jakob Mogensen, 1570–

4 Laurits Mortensen 1596–

5 Hemming Rasmussen, 1624–

6 Augustinus Hansen, 1638– sannolikt död 1653

7 Sören Torndal, 1653– sannolikt död 1676

8 Rasmus Hoffgard, (1649–1692), i tjänst 1677–1692

9 Fredrik Christian Hiort, (1667–1704), i tjänst 1692–1704

10 Johannes Hiersovius, (1679–1710), i tjänst 1706–1710

11 Johannes Orstadius, (1684–1712), i tjänst 1711–1712

12 Olaus Lundahl, (1682–1725), i tjänst 1717–1725

13 Carl von Bergen, (1702–1760), i tjänst 1727–1760

14 Adolf Faxe, (1721–1803), 1762–1803

15 Jakob Adrian, i tjänst 1804–1835, därefter kyrkoherde i Görslöv

16 Johan Peter Lageman, (1799–1874), i tjänst 1835–1874

17 Per Sörensson, (1841–1913), i tjänst 1875–1913

18 Fredrik Schlyter, (1873–1938), i tjänst 1918–1929
Fr.o.m. 1 maj 1929 bröts Ekeby församling ut och förenades med Hässlunda och Risekatslösa till ett nytt pastorat. Samma dag förenades Frillestads församling med Bårslöv och Fjärestad samt med det ur Raus och Välluv utbrutna Välluv till ett pastorat, benämnt Bårslövs, Fjärestads, Frillestads och Välluvs församlingars pastorat.

Fr.o.m. 1 januari 1962 ingår Bårslöv och Fjärestad i Kvistofta pastorat samt Frillestad och Välluv i Kropps pastorat.

Litteraturlista

Anshelm, Gunnar 1947. Stiftets kyrka. Lunds stift i ord och bild. 1947. Herrlin, Gunnar (red.). Stockholm.

Banning, Knud (ed.). 1976b. A Catalogue of Wall-Paintings in th Churches of Medieval Denmark 1100–1600. Scania, Halland, Blekinge. Volume Three: Catalogue N–Ö. Copenhagen.

Jansson, Petter 1993b. Murverksdokumentation, Frillestad, sockenkyrkan. Landsantikvarien i Malmöhus län (stencil).

Jacobsen, Henrik 1993. Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Stockholm.

Forsberg, Mikael 2005c. Underhållsplan för Frillestads kyrka, Kropps Kyrkliga Samfällighet, Lunds stift, Skåne län. Upprättad den 25 maj 2005. ItArk Arkitektkontor, Helsingborg (stencil).

HeM = Helsingborgs Museer.

Liepe, Lena 1995a. Den medeltida träskulpturen i Skåne. Produktion och förvärv. Skånsk senmedeltid och renässans 14. Lund.

Liepe, Lena 1995b. Den medeltida träskulpturen i Skåne. En bilddokumentation. Skånsk senmedeltid och renässans 15. Lund.

LMA = Landsantikvarien Malmöhus arkiv och diverse antikvariska och arkeologiska rapporter.

LUHM = Lunds Universitets Historiska Museum, inv nr 15773.

LUHM = Lunds Universitets Historiska Museum, inv nr 18853: a-b.

LUHM = Lunds Universitets Historiska Museum, inv nr 13184: k-l.

Tynell, Lars 1921. Skånes medeltida dopfuntar. Stockholm.

ÄKKS = Utställning af äldre kyrklig konst från Skåne. Katalog. Malmö 1914.