Bårslövs kyrka

Bårslövs kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

En inre murverksdokumentation genomfördes i samband med renoveringsarbeten av tornets bottenvåning 1989. Det konstaterades då att tornets inre murverk består av 40–60 cm långa och 30–40 cm höga, tuktade sand- och markstensblock, lagda i någorlunda jämna skift. Murverket har ursprungligen haft brett utstrukna fogar och varit försedda med kvaderrits för att efterlikna fasadernas mer välordnade kvaderstensmurverk. Den nedre delen av tornbågen, som delvis är av sandsten, är troligen ursprunglig och möjligen samtida med tornet. Den övre delen, som är av tegel, är sekundär, men äldre än tornets tegelvalv. I södra delen av valvbågen mellan långhus och torn, på cirka två meters höjd, finns spår av en tidigare uppgång som troligen lett till ett läktararrangemang i långhusets västra del. Denna syntes som en 1,4 meter hög rundbågsavslutad upphuggning i tegelmurverket. I andra tornvåningens östmur finns även en igenmurad öppning eller nisch, minst 0,6 meter hög och 0,9 meter bred, med omfattningsstenar av sandsten. Denna öppning hade troligen förbindelse med långhuset och kan ha varit en del av en herrskapsläktare. På tornets norra sida finns även spår av en fönsteromfattning som kan vara medeltida (LMA, Jansson 1989).

Bårslöv kyrka

Bårslöv kyrka

Medeltidskyrkan har sannolikt varit dekorerad med kalkmålningar. I nybyggnadens murverk ingår nämligen avsevärda mängder av den rivna medeltidskyrkans murverk, och på flera av dessa kvaderstenar har målningsrester konstaterats. En byggnadsdetalj, ett tärningskapitäl, från den romanska kyrkan påträffades när kyrkogårdsmuren genombröts på 1940-talet. Möjligen har detta kapitäl ingått i en portalomfattning med fristående kolonner (Mårtensson 1963). Kyrkan saknar idag medeltida dopfunt. I en inventarieförteckning från 1830 omnämns dock en dopfunt av uthuggen sten. Den har därefter försvunnit och har inte kunnat spåras (Tynell 1921:71). I klockvåningens bjälklag ingår grova ekbjälkar som tydligt är återanvända. Kvarsittande spikar visar att bjälkarna varit brädbeklädda och tomma förtagningar visar att bjälkarna tidigare tillhört en annan konstruktion, vilken är dock oklar (LMA, Jansson 1989).

Kyrkans äldsta inventarium är ett krucifix från 1400-talets andra hälft. Kristus avbildas med överkroppen lutad något åt höger och huvudet böjt framåt, vridet åt höger. Korset har ändplattor med trekantiga hörnblad försedda med evangelistsymboler i relief (Liepe 1995b:250f).
Författare: Peter Carelli

Läs mera: Medeltidens kyrkor

Kyrkoherdar i Bårslöv och Fjärestad pastorat

(årtal inom parentes avser levnadsår)

1 Claus Lauritsen, 1500-talet

2 Sören Christensen, 1500-talet

3 Jakob Olsen Skaaning, 1500-talet

4 Peder Olsen, (död sannolikt 1648), 1600-talet

5 Herman Mortensen Lipper, (omkring 1678 flytt till Danmark), 1600-talet

6 Christian Sorbonius, (1646–1698), 1681–1698

7 Paul Qvidingh, (omkring 1671–1722), 1699–1722

8 Anders Corvin, (1688–1763), 1722–1763

9 Frans Jakob Ollman, (1727–1771), 1764–1771

10 Martin Elmgren, (1724–1797), 1773–1797

Litteraturlista

Anshelm, Gunnar 1947. Stiftets kyrka. Lunds stift i ord och bild. 1947. Herrlin, Gunnar (red.). Stockholm.

Forsberg, Mikael 2006a. Underhållsplan för Bårslövs kyrka. Kvistofta Pastorat, Skåne län. Upprättad den 24 november 2004. Reviderad den 1 september 2006. ItArk Arkitektkontor, Helsingborg (stencil).

Jacobsen, Henrik 1993. Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Stockholm.

Liepe, Lena 1995b. Den medeltida träskulpturen i Skåne. En bilddokumentation. Skånsk senmedeltid och renässans 15. Lund.

LMA = Landsantikvarien Malmöhus arkiv och diverse antikvariska och arkeologiska rapporter.

Mårtensson, Torsten 1963. Kyrkor i Skåne, Luggude härad, sydvästra delen. Sveriges kyrkor 96, bd II:1. Stockholm.

Tynell, Lars 1921. Skånes medeltida dopfuntar. Stockholm.

Wienberg, Jes 1985–91. Danmarks middelalderlige Kirker (kartotek). Kyrkoarkivet, Lunds Universitets Historiska Museum, Lund.