Grafisk industri

Från Helsingborgs stadslexikon
Hoppa till: navigering, sök

Grafisk industri, stadens tryckerihistoria börjar sannolikt med boktryckaren Jöns Torell som 1823 får utgivningsbevis för Helsingborgs första tidning, Helsingborgs-Posten. Torell kom till Helsingborg från Kristianstad där han lärt sig grunderna i yrket hos Berlings tryckeri. Han var dessutom först i Helsingborg med att trycka böcker och räknas även som stadens förste bokhandlare; år 1824 gav han ut ”Afrikanernes Klagorop emot Européerne, deras förtryckare, rörande Neger-Slafhandeln”, den första bok som tryckts i Helsingborg. Stadens andra tidning, Telegrafen, utgiven av Carl Bernhard Beén fick en kort levnad och bestod endast åren 1835–41. Riktig fart på tryckeriverksamheten i staden blev det vid mitten av 1800-talet när Oscar Patrik Sturzen-Becker startade Öresunds-Posten, tack vare konsulernas agerande.


Ett par decennier senare startade boktryckaren Nils Jönsson Helsingborgs Tidning, som senare gick upp i Helsingborgs Dagblad, och 1907 kom Skånska Social-Demokraten. Det är anmärkningsvärt att en så relativt liten stad som Helsingborg i början på 1900-talet hade avsättning för fyra tidningar. Hundra år senare, och med ett mångdubbelt större befolkningsunderlag, återstår endast en lokal dagstidning - Helsingborgs Dagblad. Sedan 2002 har HD gått samman med Nordvästra Skånes Tidningar. De stora förändringar som skett inom mediavärlden de senaste decennierna, mycket betingat av teknikutvecklingen, har radikalt ändrat förutsättningarna för den grafiska industrin med både positiva och negativa effekter. Lika anmärkningsvärd som den s.k. tidningsdöden är för Helsingborgs vidkommande att utvecklingen av stadens stora tidskriftsförlag, Allers förlag, gått i rakt motsatt riktning. Den danska Allerfamiljen etablerade sig i Helsingborg redan 1894 och är sedan flera år tillbaka Sveriges i särklass största tidskriftsförlag.


Den tidigare nämnde Nils Jönsson startade också år 1884, sedan Helsingborgs Tidning bolagiserats, ett accidenstryckeri på Järnvägsgatan 19. 1902 köptes det av en tryckare på Öresunds-Posten, Ernst Bergsten. Tryckeriet lever kvar i dag som Bergstens tryckeri AB (se Ernst Bergstens boktryckeri) på Gåsebäck. Ett av de ännu verksamma boktryckerierna från början av 1900-talet är Boktryck AB som grundades 1920. Det var tidigare beläget på bl.a. Norra Strandgatan. Den grafiska industrin i Helsingborg expanderade starkt under åren efter andra världskriget. Mellan 1945 och 1965 ökade sysselsättningen med 135 %. Under den första hälften av 1960-talet växte branschen särskilt kraftigt. Sysselsättningen ökade med 450 personer på fem år, vilket motsvarar en tillväxt på nästan 30 %. Däremot upphörde tillväxten under den andra konkurrens i allt större utsträckning. De svenska böckerna trycktes alltmer utomlands på grund av de lägre kostnaderna där.


Konkurser och nedläggningar har från mitten av 1970-talet drabbat ett flertal på sin tid ledande företag i branschen. Borta är sedan länge Tryckeri AB Demokratens civiltryckeri på Södergatan och Almquist & Cöster på Bruksgatan. År 1977 gick Guto-Tryck i konkurs, samma år blev Nopi AB och Helsingborgs Tryckcentral nedlagda. År 1987 gick välkända Teknograf och Tullbergs i konkurs. AB Grafonova köpte Teknograf och införlivade även Diva Fotosätt. Under 1990-talet försvann två välrenommerade grafiska företag, som båda grundats redan i slutet på 1800-talet, Schmidts boktryckeri AB och Helsingborgs Litografiska AB. Andra välkända företag som räknas till den grafiska industrisektorn var AB Johnsons Pappersindustri och Isacsons Bokindustri AB – båda sedan länge nedlagda. Den grafiska industrin har i samband med 1970–80-talens genomgripande teknikomlägg-ning (datorisering) inneburit en för berörda yrkesgrupper prövande process. Branschen domineras numera av små eller medelstora företag. SG

Läs mera: ”Ett sekel i kulturens tjänst 1888–1988”, jubileumsskrift utgiven av Grafiska Fackföreningen i Helsingborg (1988).

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda