Hässlunda kyrka

Hässlunda kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Hässlunda kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Hässlunda kyrka, uppförd ca 1200. Kyrkan byggdes ut på 1400-talet dels med ett vapenhus mot söder, dels med ett torn mot väster. Under 1800-talet utfördes ombyggnader av kyrkan, vilka lämnade de medeltida ytterväggarna intakta. Predikstolen är från år 1609.

Hässlunda kyrkas byggnadshistoria

Hässlunda kyrka uppfördes enligt den romanska grundplanen vid tiden omkring 1250 eller under 1200-talets andra hälft. Byggnaden bestod då av långhus, kor och en halvrund absid. Som byggnadsmaterial användes tuktad marksten och nordvästskånsk sandsten. Portaler fanns i både norra som södra långhusmuren. Senare under medeltiden, förmodligen på 1400-talet, uppfördes ett västtorn med en närmast kvadratisk planform. Detta är byggt av markstenar utan synlig skiftesgång. Dess nordvästra hörn är emellertid murat av sandstenskvadrar. Vid tornets norra sida finns ett smalt trapphus med spiraltrappa till vindarna. Samtidigt som tornet byggdes slogs sengotiska kryssvalv i kyrkan. I koret finns en ovanlig valvkombination bestående av ett tunnvalv i väster och ett korsvalv i öster. I långhuset slogs sex kryssvalv med en tvåskeppig grundplan. Valven bars upp av fyra pelare i långhusets mitt. Under medeltidens senare del, möjligen vid samma tid som tornbyggnad och valvslagning, uppfördes ett vapenhus vid sydportalen. På 1860-talet genomgick kyrkan stora förändringar. Vapenhuset revs då liksom de medeltida långhusvalven som ersattes av nya, samtidigt som den nuvarande västportalen upptogs och de ursprungliga syd- och nordportalerna igenmurades. Möjligen byggdes också hela absiden om. Hässlunda kyrka ger än idag ett starkt medeltida intryck trots de stora förändringar som genomförts (Anshelm 1947:576; Jönsson 1980; Wienberg 1985-91).

Inför den stundande ombyggnaden besöktes kyrkan av lundaprofessorn och arkitekten Carl Georg Brunius som gav följande beskrivning:

Hässlunda kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

Hässlunda kyrka. Foto: Sven-Olof Larsén

”Hesslunda kyrka, som är belägen jemte landsvägen ungefär midtemellan Lund och Engelholm, består af skepp, kor och rundel samt ett fyrkantigt torn i vester. Ett vapenhus ligger å skeppets södra sida, som har en dörröppning och en motsvarande har tvifvelsutan funnits å dess norra.[…] Fyra tvåsprångiga pilastrar å skeppets hvarje sida, hvilka motsvaras af fyra likartade midtpelare, alla med lika afstånd ifrån hvarandra, uppbära sex korshvalf, som utgöra detsammas betäckning. Korets takhvalf bestå af en mindre och en större afdelning, af hvilka den förra är tunnhvalf, den sednare korshvalf, som båda hvila på ensprångiga pilastrar med afskurna hörn. Tornet, som har skeppets bredd, är ganska lågt, och dess nedre afdelning, som öppnar sig med nära hela sin bredd åt vester, betäckes med ett korshvalf utan pilastrar och har å norra yttersidan en liten fyrkantig utbyggnad med en spiraltrappa, hvarpå man uppkommer i dess öfra afdelning. Skeppet, koret och rundelen äro i ren rundbågsstil; tornet, takhvalfven och vapenhuset i yngre spetsbågsstil. Kyrkan, ehuru temligen stor, är ibland de mindre, af hvilka skeppen fått sex korshvalf. De tvåsprångiga pilastrarne och pelarne äro mindre vanliga. Koret, som har vida mindre sträckning i norr och söder än i vester och öster, har derföre fått öfver den ena tredjedelen ett tunnhvalf, öfver de två andra ett korshvalf. Denna ovanliga anordning har tillkommit för beredande af mera fasthet, och tunnhvalfvet har blifvit anbragt i vester, emedan korets sidomurar der stärktes genom deras förening med skeppets östra gafvelmur” (Brunius 1850:173f).

Troligen var hela kyrkan smyckad med medeltida kalkmålningar. I en 1600-talskälla nämns nämligen kyrkan som rikt utsmyckad. Idag återstår endast en medeltida kalkmålning i koret. Den tillhör den så kallade Lilla Harrie-gruppen, daterad till tiden omkring 1500. Motivet föreställer det danska kungahelgonet Knut den helige (Banning 1976a:194). Så sent som 1914 fanns i kyrkan fyra träskulpturer föreställande kvinnliga helgon vilka sannolikt har ingått i ett medeltida altarskåp. Träskulpturerna har sedan dess förkommit (Holst & Perborn 1982). Kyrkan saknar idag medeltida dopfunt (Tynell 1921:73).
Författare: Peter Carelli

Läs mera: Medeltidens kyrkor

På Riksantikvarieämbetets söksida ”Fornsök” hittar du information om arkeologiska fynd i närheten av kyrkan: [[1]]

Kyrkoherdar i Hässlunda och Risekatslösa pastorat

(årtal inom parentes avser levnadsår)

Hässlunda & Risekatslösa

1 Herr Rasmus, (död 1545 – enl. uppgift mördad)

2 Christen Mortensen, 1566 – endast kort tid

3 Mikkel Axelsen, 1568

4 Sören Hellesen, 1602

5 Niels Sörensen, 1634, från 1647 teol. lektor i Lund

6 Fredrik Clausen Wilschiött, trol. 1647. Flytt till Danmark ca 1678

7 Ludvig Christoffersson Munthe, 1684. (död 1701)

8 Samuel Windingh, 1703. 1722 kyrkoherde i Gärdslöv och Önnarp

9 Per Flintzberg, 1722. (död 1738)

10 Elias Törning, 1740. 1752 kyrkoherde i Billeberga

11 Peter Lindström, (1719–1778), 1752–1778

12 Jakob Mierendorff, (1754–1821), 1780–1821

13 Gabriel Löhr, (1779–1837), 1824–1837

14 Henrik Schönbeck, 1841–1859. Därefter kyrkoherde i Kvistofta och Glumslöv

15 Jöns Westerberg, (1811–1860), 1859–1860

16 Ernst Edling, (1823–1890), 1863–1890

17 Carl Vollmer, (1851–1921), 1893–1908. Därefter kyrkoherde i Gårdstånga

18 Karl Sandegård, (1862–1937), 1908–1915. Därefter kyrkoherde i Limhamns församling

19 Alexis Engdahl, (1848–1919), tf 1915–1919

20 Oskar Hyllner, (1888–1953), tf 1920–1923. Därefter kyrkoherde i Tölö, Gbg stift

21 Nils-Olof Hemby, (1890–1971), tf 1923–1929

Fr.o.m. 1 maj 1929 upphörde Hässlunda och Risekatslösa som eget pastorat och överfördes till Ekeby pastorat. Den 1 jan. 1962 överfördes Hässlunda församling till Kropps pastorat.

Litteraturlista

Anshelm, Gunnar 1947. Stiftets kyrka. Lunds stift i ord och bild. 1947. Herrlin, Gunnar (red.). Stockholm.

Banning, Knud (red.). 1976-1982. A catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600: Scania, Halland, Blekinge. Copenhagen: Akad. forl.

Brunius, Carl Georg 1850. Skånes konsthistoria för medeltiden. Lund.

Holst, Erik & Perborn, Harry. 1982. Faktablad Hässlunda kyrka. Helsingborg (stencil).

Jönsson, Karna 1980. Rapport över murverksdokumentation av Hässlunda kyrka. Landsantikvarien i Malmöhus län (stencil).

Tynell, Lars 1921. Skånes medeltida dopfuntar. Stockholm.

Wienberg, Jes 1985–91. Danmarks middelalderlige Kirker (kartotek). Kyrkoarkivet, Lunds Universitets Historiska Museum, Lund.